Mediegrundlagarna håller på att förändras – utan större debatt. Till förslagen hör ett borttaget grundlagsskydd för privata rättsdatabaser som Lexbase, som vänder sig till allmänheten. Vi värnar människors privatliv, menar regeringen. Yttrandefriheten hotas, anser Journalistförbundet.
Just nu pågår Konstitutionsutskottets beredning av regeringens proposition – som ser ut att ha ett brett stöd i riksdagen. Där har endast Sverigedemokraterna i dagsläget motsatt sig förändringarna.
Till kritikerna hör också Journalistförbundet, som anser att man ska vara försiktig med att inskränka yttrandefriheten. De tycker inte heller att det är tillräckligt att förarbetena till lagen undantar grundlagsskyddade medier. Dessa ska enligt förslaget inte hindras från att samla och sprida uppgifter om exempelvis domar. Men Journalistförbundet ser risker med att mediernas undantag inte uttryckligen framgår av lagtexten, menar Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet.
– På sikt kan det komma att uppfattas som att medier inte får publicera uppgifter om exempelvis dömda. Och vill det sig riktigt illa kan vi få ett politiskt läge eller domstolsutslag där medierna inte längre undantas, säger hon.
Justitieminister Morgan Johansson (S) anser att mer hänsyn än i dag behöver tas till den personliga integriteten.
– Lagändringarna är en anpassning till teknikutvecklingen och ska balansera den fria informationsspridningen med människors rätt till ett privatliv, säger han i ett skriftligt uttalande till Syre.
