Bara lite drygt var femte stockholmare sorterade sitt matavfall 2017. I år ska hälften av allt matavfall i landet tas till vara, enligt de nationella målen. Stockholms stad hoppas på en explosionsartad uppryckning och på att klara målet på femtio procent nästa år. Goda exempel ska hjälpa till, hoppas man.

Stockholm vatten och avfall lyfter fram villa- och radhusägare i Rinkeby-Kista som föredöme i en ny rapport. Bland dem är det sex av tio som sorterar sitt matavfall – långt ifrån  de flesta skånska kommuner, men bäst bland Stockholms stadsdelar.

– Genom att visa att dina grannar sorterar tror vi att du också kommer att göra det, säger Magdalena Östling på Stockholm vatten och avfall.

I vår görs försök med dörrknackning för att få folk att på stående fot skriva upp sig för matavfallsinsamling. Annars behöver den som vill börja sortera sitt matavfall anmäla sig på Stockholms vatten och avfalls hemsida.

Men allt är inte upp till de enskilda stockholmarnas vilja. I många äldre hus, inte minst i innerstan, saknas utrymme för att separera matavfallet. Därför ska staden bygga en ny sorteringsanläggning i Högdalen, där matavfall och annat hushållsavfall ska sorteras, innan matresterna skickas iväg för att rötas. 2021 ska den stå färdig, enligt planerna.

Medan Magdalena Östling och hennes kolleger manar på stockholmarna att sortera ut sitt matavfall lobbar biogasproducenterna hårt för att få regeringen att rädda branschen – från konkurrens från dansk gas.

2016 införde Danmark ett produktionsstöd för biogas, bland annat som ett sätt att hantera de enorma mängder gödsel som uppstår i svinuppfödningen. I Sverige gynnas biogas istället genom att vara befriad från konsumtionsskatter. Därmed blir dansk biogas som säljs i Sverige dubbelt subventionerad.

Caroline Steinwig på branschorganisationen Avfall Sverige väntar otåligt på att den utredning som regeringen utlovade i höstas ska komma igång. Denna ska se över spelreglerna för att de svenska producenterna ska kunna stå sig i konkurrensen. Att utredningen dröjt hoppas Caroline Steinwig beror på att man parallellt arbetar med en akutlösning.

– Rent krasst, om alla anläggningar går i konken är det ingen idé att titta långsiktigt, säger Caroline Steinwig.

Det är inte bara konkurrensen från sydväst som de svenska biogasproducenterna har att kämpa med. Biogas är inte längre det nya och heta, nu är elfordon det som alla talar om. Det märks bland annat när det gäller vad kollektivtrafikbolagen efterfrågar.

– Elbilar är jättebra, men det kommer knappast inom de närmaste tjugo åren vara något som funkar överallt och i alla sorters fordon, säger Caroline Steinwig.

Men trots att hon påminner om baksidan med elbilarnas batterier som tar stora naturresurser i anspråk, är det de fossila bränslena som biogasbranschen vill ta strid emot, menar Caroline Steinwig.

– Det är fortfarande runt 80 procent fossila bränslen i transportsektorn. Det är inte så att biogas och elbilar ska konkurrera om den resterande lilla biten, utan det är det fossila som ska bort.

Om den akuta krisen kan avvärjas ser Caroline Steinwig ljust på framtiden för biogas. Ute i Europa blir gaslastbilarna fler. I dag körs de förvisso främst på flytande naturgas, men kan lika gärna tankas med biogas om tillgången ökar och priset sjunker.

Att matavfall som samlas in och rötas också kan användas för att göra biogödsel, ser Caroline Steinwig som ett triumfkort.

Biogödsel används i det ekologiska jordbruket där konstgödsel inte är tillåtet och innebär att fosforn i avfallet tas tillvara. På så sätt sparar man på världens sinande reserver som till stor del är koncentrerade till Marocko och det ockuperade Västsahara.

Uppsvinget för ekologiska livsmedel är en möjlighet för biogasproducenterna, menar Caroline Steinwig.

– Efterfrågan på ekologisk mat ökar enormt mycket. Mer och mer av biogödslet klarar kvalitetskraven och blir godkänt. Det känns hoppfullt, bara vi kommer förbi danskpuckeln.