En stor del av dem som arbetar för omstridda gigföretag som Foodora och Uber Eats kommer från länder som Indien och Pakistan. De har ofta en kvalificerad utbildning men har svårt att finna arbete som motsvarar deras kompetens.
Under pandemin har företag som kör ut mat växt kraftigt, av förklarliga skäl. Till exempel ökade Delivery Hero, som äger Foodora och Onlinepizza, sin omsättning med 99 procent under årets tredje kvartal, uppger SVT. Det är företag som är exempel på så kallade gigföretag, och utöver mat levererar de ofta även osäkra arbetsförhållanden, som Syre skrivit om tidigare.
Eat istället för IT
I en studie gjord vid forskningsinstitutet Ratio frågar sig Linda Weidenstedt, doktor i sociologi vid Stockholms universitet, vilka människor det är som sitter på den där cykeln – vad har de för bakgrund och hur ser de på arbetet? Tillsammans med sina forskarkollegor intervjuade hon 34 matkurirer som jobbar genom apparna Uber Eats, Wolt och Foodora i Stockholm. Det visade sig att mer än hälften av de intervjuade kommer från asiatiska länder som Pakistan och Indien och mer än hälften av dem har minst tre års universitetsutbildning. De har dock haft svårt att hitta ett jobb som matchar deras kvalifikationer, som exempelvis lärare eller inom IT.
– Uppenbarligen lyckas inte arbetsmarknaden att ta tillvara på deras kompetenser, säger Linda Weidenstedt till Svt.
Flexibilitet med komplikationer
Många av de intervjuade såg gigjobbet som en övergångslösning, medan andra fortsatte ha det som en inkomstkälla vid sidan av ett annat jobb, studier eller medan de försökte starta upp någon form av egen verksamhet.
– Många tyckte att jobbet var flexibelt och att det är trevligt att vara ute i staden och lära sig svenska. Men sen fanns den andra sidan, där branschen inte är helt oproblematisk när det gäller arbetsmiljön och arbetsmaterial, säger Linda Weidenstedt till SVT.
