Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram åtgärder för att långsiktigt förebygga och motverka hemlöshet.

– Hemlöshet är grunden till så många andra sociala problem. Vi vet också att ju längre en person är hemlös desto svårare är det att bryta situationen, skriver socialminister Lena Hallengren (S) i ett pressmeddelande.

Hans Swärd har granskat utvecklingen av den nordiska bostadspolitiken för rapporten Hemlöshet i Norden, och konstaterat att de finns tre  förhållanden som  förhindrar eller minskar hemlöshet – och tidiga insatser är viktiga.

”Inte bostäder för alla plånböcker”

Det första åtgärden handlar om att bygga tillgängliga bostäder för alla. Det andra innefattar långsiktiga strategier för att bekämpa hemlöshet. Det tredje är att ha ett system med preventiva åtgärder.

Både Norge och Finland har mindre hemlöshet än Sverige och orsakerna är många. Att inte lika många människor bor i städerna är en av dem.

– Men generellt har Norge och Finland haft en hög och stabil nivå på bostadsbyggande medan Sverige inte haft samma byggnadbyggnadsstakt. Hade vi haft en bra tillgång på bostäder och inte de långa bostadsköerna skulle en del av problemen löst sig, säger Hans Swärd.

Norge har också bättre ekonomi och fler människor äger där sina bostäder.

– Sverige har inte  heller byggt bostäder för alla plånböcker och preferenser, utan mycket av nyproduktionen har blivit dyr. Kommuner har byggt bostäder för invånare de vill ha i framtiden och inte hyresgäster de har i dag.

Politiskt har det också funnit långsiktiga strategier för att få bort hemlöshet i Norge och Finland.  Norge är det land i Norden med lägst antal hemlösa 2020.

– Norge och Finland har länge haft hemlöshetsstrategier som har byggt på metoder med vetenskapligt stöd, jämfört med Sverige och Danmark som har haft mer kortsiktiga hemlöshetsstrategier.

Bostad först är en av åtgärderna

I Socialstyrelsens uppdrag ingår att föreslå ett mer uppsökande arbete mot personer som är eller riskerar att bli hemlösa. I ett pressmeddelande uppger socialministern att en permanent bostad går före andra insatser. Även i rapporten tas bland annat Bostad först upp som en av flera åtgärder.

– Bostad först är bra för vissa grupper, till exempel har Finland ett starkt inslag av Bostad först. Men i Sverige ville man inte bygga särskilda bostäder för fattiga. Idén var att inte ha den typen av insatser för risken att skapa segregerade områden men sedan har det ändå blivit så till exempel genom att kommuner hyr bostadshus som hyrs ut i andra hand, säger Hans Swärd.

Han betonar att hemlösheten har förändrat karaktär med allt fler barn, migranter, minoriteter, kvinnor och familjer på gatorna i Europa.

– De flesta länderna i Europa har anslutit sig till en bredare definition av hemlöshet. Det är inte en liten grupp av människor med psykiska och/eller sociala problem utan en större grupp med barnfamiljer som inte får ekonomin att gå ihop, ungdomar som inte kommer in på bostadsmarknaden och kvinnor som måste fly efter att ha utsatts för våld i nära relationer.

– Det viktigaste är att skapa situationer så att människor slipper flytta runt till olika bostäder. All forskning visar att det gäller att skapa så stabila förhållanden som möjligt.

Över en halv miljon hemlösa i Europa

Bostäder är en grundläggande mänsklig rättighet men trots det beräknas över 700 000 vara hemlösa i Europa, en ökning med 70 procent under de senaste tio åren, rapporterar Europaparlamentet. I veckan antogs en resolution för att uppmana medlemsstaterna att avskaffa hemlösheten senast år 2030. Enligt parlamentet har bostadspriserna i medlemsländerna stigit med drygt 5 procent på ett år.

”Hemlöshet är en av de svåraste formerna av fattigdom och berövande som måste undanröjas genom målinriktad och integrerad politik”, står i resolutionen.

Tidigare i veckan skrev Matts Mattsson, Solidaritetsföreningen i Nordost och Robert Bereza, Amnesty International, artikeln Fem förslag för att minska hemlösheten i Sverige på Dagens samhälle debatt. I den argumenterar till exempel företrädarna för de ideella organisationerna behovet av program också för nya hemlösa.

”Nya grupper av hemlösa har tillkommit. Barnen till hemlösa föräldrar har blivit synliga, ungdomar och nyanlända flyktingar har tillkommit. Det finns grupper som inte alls är registrerade till exempel personer som fått avslag på asylansökningar och fattiga EU-medborgare.”

Debattörerna betonar att stat och kommun skulle visa vilja att minska hemlösheten genom att utforma en rättighetsbaserad hemlöshetspolitik.

”Under coronapandemin har flera svenska kommuner blundat för de hemlösas situation och rättigheter”, skriver duon.

Svarte Petter-spel om bostäder

Hans Swärd säger att på 1960- och 70-talet minskade antalet hemlösa i Norden kopplat till att fler bostäder byggdes men för att sedan på 1980-talet öka igen.

– Den borgerliga regeringen på 1990-talet i Sverige avreglerade bostadsmarknaden rejält under den ekonomiska krisen och därefter sålde många kommuner ut de allmännyttiga bostadsföretagen och införde fri konkurrens på marknaden. Sedan har inte ett socialdemokratiskt styre återställt den privatiseringen.

Rapporten är en del av samarbetsorganet Nordiska ministerrådets arbete för att göra Norden till ”den mest socialt hållbara och integrerade regionen år 2030” – då återstår en del utmaningar, enligt Hans Swärd.

– Finns en politisk vilja kan man lösa hemlösheten. Det är en uppgift för regeringen, regionerna och kommunerna. Ett problem i dag är att många kommuner knappt har några hyreslägenheter och det blir ett Svarte Petter-spel, där kranskommunerna i storstäderna får ta hand om många som har behov av lägenheter.