En ny rapport från Kunskapscentrum migration och hälsa vid Region Skåne visar att kunskapen om tortyr är låg hos vårdpersonalen. Nu ska mer utbildning och tydligare rutiner ändra på detta.
Hälften av hälso- och sjukvårdspersonal i Region Skåne har låga eller mycket låga kunskaper om hur tortyr påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Det visar rapporten Vad vi vet om tortyr och dess konsekvenser, där de har fått skatta sin kunskap i en enkät.
Forskning visar också att många felaktigt tror att tortyr oftast drabbar män på grund av politiskt engagemang, skriver Johan Nilsson, projektledare för Dikt i ett pressmeddelande. Det ökar risken för att missa andra.
– I dag är det ungefär en av tjugo medarbetare som rutinmässigt frågar patienter med erfarenhet av flykt om de har utsatts för tortyr. Ett sätt att komma runt vanemässiga föreställningar om vem som utsätts för tortyr är att införa rutiner för att ställa frågan.
Enligt honom efterfrågar många utbildning om tortyr och dess konsekvenser.
– Jag tror att med den sortens utbildning skulle många fler känna sig tryggare i hur man kan närma sig det här ämnet, på vilka sätt man kan fråga och om vad, sägerJohan Nilsson.
Tortyr beskrivs som ett medvetet, överlagt angrepp på en enskild människas psyke, kropp och värdighet. Enligt organisationen Amnesty förekommer tortyr i minst hälften av världens länder.
Skador till följd av tortyr
Tortyr kan leda till flera fysiska skador till exempel vävnadsdöd, kronisk smärta, felläkta frakturer och skador på könsorgan. Även tandskador är vanligt, eftersom många har fått slag mot munnen och tänder utdragna.
Tortyr kan också leda till psykiska skador; som posttraumatisk stress (PTSD), psykosomatiska besvär, isolering, depression och ångest.
Andra vanliga symtom efter tortyr är minnesförlust, koncentrationssvårigheter, mardrömmar och sömnsvårigheter, hjärtklappning, kramper och så kallade flashbacks, där händelser eller delar av en händelser återupplevs.
Källa: Region Skåne
