I slutet av februari gav sig den svenske marinbiologen Thomas Dahlgren tillsammans med ett tjugotal andra forskare ut på en expedition till Antarktis. Helt nya arter har upptäckts under forskningsarbetet i polarhavets kyla och väta.
I somras bröts ett enormt stycke av glaciärisen loss från området Larsen C på den Antarktiska halvön. Stycket, kallat A68, är till ytan dubbelt så stort som Gotland.
I sprickan som uppstod mellan den fasta och den flytande glaciären ges nu en unik möjlighet för forskarna att studera havsbottnen i ett område som kanske varit dolt i 120 000 år.
Thomas Dahlgren, från Göteborgs universitet, och de andra i expeditionen hade för avsikt annat utforska och kartlägga det som lever på den unika havsbotten man fått tillgång till. Men allt har inte gått enligt plan.
– Nej, mitt favorituttryck är ”om det vore lätt skulle alla hålla på med detta”. Vi har fått jobba med både plan B och plan C beroende på packisens utbredning, säger Thomas Dahlgren till TT från forskningsfartyget R/V James Clark Ross.
Packisen har hindrat expeditionen från att nå den plats man hoppas på. I stället har man fått arbeta på en liknande plats där ett mindre isberg lossnat. Men det har inte hindrat forskarna att nå resultat.
– Vi har lärt oss att faunan på Weddellhavets shelfer (de delar av glaciärer som växer ut över vatten) är mycket olik den på andra sidan Västantarktiska halvön, säger Thomas Dahlgren.
Forskarna har med hjälp av trålar, skrapor och så kallade bottenhuggare hämtat upp material från havsbottnen i området. Men uppdraget handlar inte bara om att kartlägga djurlivet på bottnen under Antarktis glaciärer. Forskarna tror att djuren kan ge viktig information om klimatförändringarna.
– När vi analyserat våra prover kan vi få reda på sannolikheten att Västantarktis isar smält under den senaste värmeperioden och därmed få en ledtråd i hur unik dagens avsmältning är, säger Thomas Dahlberg.
Arbetet sker i hårda förhållanden: kyla, vind och väta.
– Det är en blöt kyla som är ganska svår att jobba i. Vattnet håller cirka 2 minusgrader och fryser så fort det kommer upp i luften som haft en temperatur på runt minus 15. Det blir bråttom att få in prover på labbet för att de inte skall frysa sönder, säger Dahlberg.
Hans roll i expeditionen är att fokusera på det som lever på havsbottnen. Och bland alla små kräftdjur, musslor, maskar, sjöborrar och sjögurkor har han gjort fynd.
– Vi har hittat nya arter, särskilt bland de mindre men vanligare djuren, säger han.
Efter drygt tre veckor vänder expeditionens fartyg hemåt efter strapatserna vid den antarktiska isen. Men flera expeditioner är på väg till samma område. Situationen som har uppstått av glaciärsprickan är unik. Sydkorea planerar en expedition i april och Tyskland en om ett år. Också USA är på gång.
Fakta: Larsens glaciäris
Larsen-shelfen är flera glaciärområden på östra sidan av Antarktiska halvön. Larsen-shelfen består av flera stora separata delar, A, B och C. Det finns också flera mindre områden längre söderut, D, E, F och G.
Ordet shelfis kommer av det engelska ordet shelf som betyder hylla. Det syftar på den del av en glaciär som växer ut över vatten och inte längre är kvar på fastlandet, som blir som en hylla ovanpå vattnet. Så länge den är förbunden med landglaciären ligger den stilla, men om delar bryts loss och glaciären kalvar, bildas en flytande glaciär och havsbotten som tidigare täckts exponeras.
Både Larsen A och B har i huvudsak kollapsat, A 1995 och B 2002. En stor bit bröts loss från C 2017.
Glaciärområdena har fått namn efter den norske kaptenen Carl Anton Larsen, som med fångstfartyget Jason seglade längs shelfen i december 1893 och senare var med på Otto Nordenskjölds polarexpedition efter sekelskiftet.
