Att försöka ta sig in i USA som papperslös är inte längre ett attraktivt alternativ för Moris Peña som deporterades från landet 2014.

– Situationen i USA blir allt svårare, säger den 29-åriga 29-åriga byggnadsarbetaren från staden Chalchuapa, i västra El Salvador.

Moris Peña berättar att han tog sig till USA 2004 och arbetade i flera år inom byggindustrin i staden Rockville i Maryland på östkusten.

Nu har han inte längre någon stabil inkomst, och utan större framgångar har han försökt försörja sig i hemlandet. Han skulle vilja bege sig utomlands för att säkra en bättre framtid för sig själv och sin familj – men i ett annat land denna gång. Han vill ta sig till Qatar som lovat att öppna sina dörrar för salvadoraner som inte finns i straffregistret och som deporterats från USA eller Mexiko.

Under årets första fyra månader deporterades 6 559 salvadoraner från USA, 13 procent fler än under samma period 2016, enligt officiella siffror.

Deportationerna av salvadoraner från Mexiko har däremot minskat med 99,2 procent under januari till april till 4 374. Enligt lokala myndigheter handlar det om rädslan för att centralamerikaner ska falla offer för Washingtons hårdare tag mot papperslösa, vilket har lett till att många har ställt in planer på att göra den riskfyllda resan genom Mexiko.

Moris Peña är en av dem som är medvetna om att det är mycket mer komplicerat att göra resan i dag än för över tio år sedan.

Det beror delvis på att USAs regering och president Donald Trump, som kom till makten i januari, slår till hårdare mot strömmen av centralamerikanska migranter, med liknande åtgärder som regeringarna i området, och gör gällande att det handlar om att bekämpa terrorism, narkotikahandel och organiserad brottslighet. Det uppger civilsamhällets organisationer.

Även om talet om en mur mot Mexiko inte blivit verklighet har Trumpadministrationen gått vidare med militära åtgärder för att ta hårdare tag mot rörligheten över gränserna från Centralamerika, säger César Ríos, chef för El Salvadors migrationsinstitut.

– Det är som en militär mur mellan Mexiko och Guatemala och mellan Guatemala och El Salvador, för att hindra flödet av migranter från Centralamerika, säger han.

Han berättar att det kommit rapporter om att salvadoraner gripits och deporterats när de begett sig norrut genom Guatemala, vilket är ett nytt fenomen.

-Det visar att Guatemala också står bakom den amerikanska regeringens ansträngningar att sätta stopp för migrationen.

I februari rapporterade internationella medier om att det amerikanska försvarsdepartementet mötte en delegation från Mexiko i staden Tapachula, i delstaten Chiapas, på gränsen till Guatemala, för att diskutera säkerhetsinitiativ. Mötet hade fokus på Mexikos åtagande att stänga den södra gränsen för organiserad brottslighet och för papperslösa migranter från Centralamerika som försöker ta sig till USA.

Vid en konferens i april om säkerheten i Centralamerika meddelade den högsta chefen för Guatemalas väpnade styrkor, general Juan Manuel Pérez, att länderna i regionen nått en överenskommelse med det amerikanska försvarsdepartementet. Den handlar om att genomföra luftövervakning och spaning till land längs gränsen till Mexiko samt utbyta information och samordna underrättelseverksamhet.

Enligt den mexikanska tidningen La Jornada nåddes även en överenskommelse om att inrätta en militärbas i regionen Petén i norra Guatemala, längs en rutt som många migranter från Centralamerika tar, enligt Juan Manuel Pérez.

– Hur är det möjligt att USAs tillvägagångssätt är militära lösningar och att länder i regionen stödjer strategin för att ta itu med en så komplex fråga som migration, säger Francisco Rico, chef för det regionala nätverket för civilsamhällets organisationer som arbetar med migrationsfrågor, RROCM.

I nätverket ingår 300 organisationer från 11 länder.

Laura Jean Embree-Lowry från Solidaritetskommittén för El Salvador, Cispes, framhåller att innan 2014 hade inte Mexiko en sådan central roll när det gäller att stoppa strömmen av centralamerikanska migranter på väg till USA. Men USA:s tidigare president, Barack Obama, krävde att den mexikanska regeringen skulle vidta nya åtgärder för att stoppa migrationsströmmarna. Antalet deportationer fördubblades jämfört med innan.

Denna strategi har lett till en ökning av brott mot de mänskliga rättigheterna, hävdar Laura Jean Embree-Lowry.