Kan en generell basinkomst vara gryningen för ett feministiskt paradigmskifte som leder till ökad social hållbarhet och rättvisa, jämlikhet och kvinnors ökade inflytande över den egna vardagen och samhället i stort? Kan en generell basinkomst gynna kvinnors ställning i samhället, eller är det en kvinnofälla?

Beröringspunkterna mellan feministisk politik och basinkomst är många. Ett övergripande mål de båda delar är ekonomisk självständighet för alla. Båda erbjuder oss lösningar utanför de referensramar vi i dag har att förhålla oss till. Båda vill ändra sättet vi i dag organiserar samhället på – såväl ekonomiskt som ur ett socialt perspektiv. De har båda potential att förskjuta makt från de som av rådande system ges större utrymme att utöva makt till de vars handlingsutrymme i dag är begränsad.

Båda konstaterar att ett annat sätt att organisera samhället inte bara är möjligt, utan också nödvändigt.

Grundtrygghet kan flytta makt

Det finns flera anledningar att som feminist förespråka en generell basinkomst – en viktig anledning är kvinnors ofta svaga och utsatta ställning på arbetsmarknaden.

I en värld där strax under hälften (48 procent) av arbetssäljarna har ett extremt utsatt arbete, sticker gruppen kvinnors utsatthet ut i jämförelse med gruppen mäns. Kvinnliga arbetssäljare är överrepresenterade i extremt utsatta arbeten och tillhör oftare gruppen ”working poor”. Det vill säga människor som trots stadig inkomst inte har råd att leva på sin lön. Ett faktum som också gör sig gällande här i Sverige.

Det är ingen nyhet att många kvinnor i Sverige tvingas ställa upp på ohållbara arbetsvillkor i underbetalda jobb. Många gånger blir de nekade heltidstjänster och förpassade till deltidsanställningar med allt vad det innebär ekonomiskt.

Vi ser också hur kvinnors arbetsförhållanden stadigt leder till ökade sjukskrivningar, främst på grund av psykisk ohälsa.

En ekonomisk grundtrygghet kan flytta makten från den som i dag köper arbetskraft till den som i dag tvingas upplåta sin kropp som arbetskraft trots det våld mot jaget denna handling många gånger innebär.

Den kan tänkas skapa bättre förhandlingspositioner, där kvinnor får ökad makt och inflytande över sina arbetsvillkor, vilket i sin tur öppnar upp för att avböja ett jobb som är direkt hälsovådligt eller på andra sätt ogynnsamt.

Ett vanligt feministiskt argument mot basinkomst är att den riskerar att bli en kvinnofälla, då antagandet görs att fler kvinnor skulle välja bort ett aktivt samhällsengagemang för att i istället ta hand om hem och familj.

Det går inte heller att förneka att basinkomst till en början, i rådande samhällsstrukturer med rådande könsnormer, riskerar att bli en kvinnofälla. Att införa basinkomst som en feministisk reform måste därför självklart åtföljas av andra feministiska reformer för att bryta begränsande och förtryckande normer.

Förmågan att göra kloka val

Att lyfta fram resonemang som förminskar kvinnors och andra marginaliserade människors förmåga att göra kloka val förstärker föreställningen om dessa gruppers oförmåga att fatta välgrundade och rimliga beslut för sig själva – en tanke som påförts genom manlig dominans och vit överhöghet.

Argumentet blundar även för de konsekvenser som dagens socialförsäkringssystem har i kvinnors och andra marginaliserade gruppers vardag då den är baserad på ersättning kopplad till lön.

I kvinnornas fall sätts de många gånger i en livslång beroendeställning till en partner eller till välfärdsstaten. Kvinnor begränsas ofta till deltidsjobb och avbrott i karriären på grund av förlegade och nedärvda idéer om kvinnors vårdansvar för barn och anhöriga. För kvinnor och utrikesfödda, i synnerhet de som i vuxen ålder kom till Sverige, påverkas direkt nivån på det sociala skyddet de kan förvänta sig vid bland annat pension eller sjukdom.

Basinkomst kan vara ett verktyg för att skapa ett mer rättvist system för dem som drabbas hårdast av den orättvisa som finns inbäddad i dagens.

En vardag fri från våld

Vid första anblicken kan en implementerad basinkomst främst se ut att handla om ekonomisk rättvisa för kvinnor generellt. Men den berör även andra viktiga feministiska frågor som kvinnors frihet, autonomi och rätten till en vardag fri från våld.

Det går inte att lyfta kvinnors särställning vare sig på arbetsmarknaden eller samhället i övrigt utan att gå in på teorier om symboliskt våld. Det finns sociologer, däribland Pierre Bourdieu, som hävdar att det i samhället finns en typ av lågintensivt, osynligt, genomgripande våld som utövas genom ett erkännande och avfärdande av individer, erfarenheter och behov. Med symboliskt våld följer en social ordning som karaktäriseras av maskulin dominans och vit överhöghet.

Symboliskt våld ger oss ett begreppsmässiga verktyg att förstå våld på ett antal sociala områden – däribland kvinnors låga ställning på arbetsmarknaden.

En ekonomisk grundtrygghet kan befria kvinnor från deras ekonomiska beroende av arbetsköparen, välfärdsstaten eller partnern. Samma sak gäller för kvinnor som befinner sig i våldsamma eller destruktiva relationer som de stannar kvar i, för att de ekonomiskt är bakbundna av rådande system.

Basinkomst kan på så sätt komma att minimera såväl det symboliska som det fysiska våldet i många kvinnors och andra marginaliserade gruppers vardag – såväl på arbetsplatsen som i hemmet.

Kan vara gryningen

Som basinkomstsaktivist förespråkar jag en statlig utredning, då modellerna för basinkomst är många och det är svårt att förutse vilken modell som bäst lämpar sig i Sverige.

Det jag däremot vet är att basinkomst som feministisk reform öppnar upp för ett nytt sätt att organisera samhällsekonomin på som angriper otrygga livsvillkor, minskar fattigdom och frigör oss från många av de orättvisor och det våld som är knutna till den nuvarande ekonomiska ordningen.

Därför kan basinkomst mycket väl vara gryningen för ett feministiskt paradigmskifte som leder till ökad social hållbarhet rättvisa och jämlikhet.