Rapporten jämför den andel ungdomar som under 2014 och 2015 misstänktes för att använda narkotika med den andel som i enkäter redovisat  sin egen konsumtion.

Förutom att jämföra olika stadsdelsområden och kommuner har man tittat på faktorer som kön, områdets medelinkomst och boendeform. Resultaten går i linje med tidigare liknande studier: Andelen misstänkta speglar inte den faktiska användningen.

– En viktig bild att ha med sig är att anmälningar i första hand återspeglar polisens arbete, och inte det faktiska bruket av narkotika, säger Jon Lundgren, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå).

Kungsholmen är det stadsdelsområde som ligger högst vad gäller andel som uppger eget bruk, 16,7 procent bland pojkarna. Men andelen misstänkta var så få att någon statistik inte ens kan lämnas ut. Att jämföra med Skärholmen där 4,2 procent av pojkarna misstänktes men endast 5,3 procent uppgav att de hade använt narkotika den senaste månaden.

Rapporten har inte undersökt de bakomliggande orsakerna till diskrepansen, men Jon Lundgren tror att om polisen oftare befinner sig i ett visst område på grund av att där finns andra problem, så försöker man även fånga upp ungdomar som använder narkotika.

– Det kan också vara så att ungdomar använder narkotika i olika miljöer. I vissa områden är det kanske vanligare att man har tillgång till föräldrarnas villa, medan det på andra platser sker i en mer offentlig miljö, där det också är lättare att åka fast, säger Jon Lundgren.

Generellt använder pojkar narkotika i nästan dubbelt så hög utsträckning som flickor, men sannolikheten för att misstänkas är sex gånger högre för pojkar, visar rapporten. Andelen flickor som misstänkts har legat på högst 1,4 procent.

Tendensen med låg andel misstänkta i höginkomstområden är densamma. På Södermalm uppger 13 procent av flickorna att de använt narkotika, men endast 0,2 procent misstänktes.

– Framför allt kön men även socioekonomiska faktorer tycks ha ett samband med sannolikheten att misstänkas för narkotikabruk, säger Jon Lundgren.