I morgon torsdag diskuterar tre av de mest etablerade basinkomstforskarna i världen – varav en pionjär – den forskning som finns om basinkomst, även kallad medborgarlön. Ett särskilt fokus är hur basinkomst skulle kunna fungera i välfärdsstater. Simon Birnbaum, docent i statsvetenskap, är en av deltagarna och svarar på Syres frågor på mejl. Vad kommer ni diskutera på seminariet?
– Vi kommer att presentera huvudlinjerna i rapporten Basinkomstens nya våg och ta upp frågor såsom: vad är basinkomst, vilka är de viktigaste argumenten som finns i debatten, vilka experiment har genomförts, vilka resultat har man sett så här långt, och hur kan basinkomst-experiment utformas på ett bättre sätt framöver? Förmodligen kommer vi också att ge en del uppdateringar – en del saker har hänt sedan vi satte punkt för rapporten. Och så kommer vi att svara på frågor.
Vilka är ni?
– Vi har alla bedrivit forskning om basinkomst i många år. Robert van der Veen är en pionjär och veteran på området. Han gjorde viktiga insatser i den politiska filosofin om basinkomst redan i början av 1980-talet tillsammans med forskaren Philippe Van Parijs när frågan var okänd för de flesta och fanns med när forskarnätverket BIEN tog form. Jurgen de Wispelaere och jag har också forskat och publicerat oss flitigt om frågan. Bland annat var Jurgen en drivande kraft bakom att starta den första specialiserade vetenskapliga tidskriften om basinkomst – Basic Income Studies – och var en av dess första redaktörer.
Hur tror ni basinkomst skulle skilja sig åt om den införs i välfärdsstater jämfört med i utvecklingsländer?
– I utvecklingsländer motiveras basinkomsten ofta som ett verktyg för att lindra hunger och ohälsa kopplad till akut nöd. I utvecklade välfärdsstater är frågan snarare om trygghetssystemen kan utformas på ett bättre sätt. Är det så att krävande motprestationskrav, regelkrångel, väntetider och ovisshet kring rätten till ersättning påverkar människors hälsa och förmågor negativt? Ofta har man tänkt sig att det är väldigt viktigt med behovsprövning, att ställa krav och ha täta uppföljningar med handläggare för att människor ska anstränga sig och aktivt söka jobb. Men i basinkomst-experiment vill man undersöka om det ibland är tvärtom. Kan ökad handlingsfrihet och tryggad grundtrygghet dämpa stress och oro och kanske frigöra energi till arbete, företagande och annat värdefullt deltagande? Det här är politiskt laddade frågor som många människor har starka – och ofta motsatta –uppfattningar om. Därför är det värdefullt med experiment så vi kan hantera dem på ett evidensbaserat sätt.
Har ni tre forskare olika synsätt på hur basinkomst skulle kunna införas i välfärdsstater?
– Vi står alla bakom hela rapporten och har förstås kommunicerat en hel del under arbetsprocessen. Frågor om huruvida en basinkomst borde införas och i så fall hur har vi inte diskuterat mer direkt i detta sammanhang. Rapporten handlar i första hand om experiment med basinkomst – vad de eventuellt kan lära oss, deras resultat och begränsningar. Och där gör vi samma grundläggande bedömningar, skriver Simon Birnbaum.
Här går det att anmäla sig till seminariet.
