-Det är bra att man tittar över det här, men då ska man göra det med öppna ögon och inte bara jaga friskolor, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas Riksförbund.

Bakgrunden till utredningen är att gymnasieskolan misslyckats på flera punkter. Anna Ekström (S) pekar på en stor arbetskraftsbrist i många branscher, samtidigt som gymnasiets yrkesprogram tappat en stor andel elever. Hon pekar också på att gymnasieskolorna blivit allt fler, men med allt färre elever. Inget optimalt sätt att utnyttja resurserna, enligt gymnasieministern.

Dessutom har många mindre kommuner svårt att erbjuda alla gymnasieprogram, inte minst yrkesutbildningar som kräver dyr utrustning men inte lockar så många elever. Därför borde det finnas ett regionalt samarbete – med staten involverad.

– Vi kan inte utesluta att det behövs ett större statligt ansvar, säger Ekström.
Hur det ansvaret ska se ut överlåter hon åt Lars Stjernkvist (S), kommunalråd i Norrköping, att utreda de två närmaste åren. Men hon ser ett större statligt inflytande som logiskt:

– Det är till exempel staten som genom arbetsförmedlingen har bäst koll på var behoven finns på arbetsmarknaden. Det är också staten som via högskolorna säkerställer att det finns utbildning och kompetens för att vi ska ha behöriga lärare, utvecklar hon.

Enligt Anna Ekström blir följden en större valfrihet för eleverna.

– Eftersom en bättre regional planering ska leda till att samtliga gymnasieprogram ges i hela landet. Det är inte alltid fallet i idag.

Men det innebär samtidigt att friskolesektorn kan få stramare tyglar när det gäller etablering och utbyggnad. Det kan helt enkelt bli tuffare att få starta friskola.

– Det skulle kunna bli ett resultat av denna utredning, i den mån en fristående skola inte bidrar till det regionala utbudet av program.

Enligt Ulla Hamilton är det dock de kommunala gymnasieskolorna som varit sämst på att anpassa sig till förändrad efterfrågan.

– De har startat massor med nya gymnasieskolor trots att elevantalet har minskat. Det har inte friskolorna gjort, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas Riksförbund.

I likhet med organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser hon inte att lösningen är att ändra i skolans organisation.

– Det här är en komplex fråga som inte bara handlar om huvudmannaskap utan också i stor utsträckning om kvalitet och ledning och styrning av verksamheten, säger Hamilton.

Skolledarförbundet och Lärarnas Riksförbund (LR) välkomnar däremot utredningen.

– Det är verkligen på tiden att man ser över det här. Det är en utveckling som redan pågår runt om i landet, man har tvingats samarbeta över kommungränserna för att mäkta med att driva gymnasieskola på ett hyggligt sätt, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Stjernkvist säger så här om möjligheterna att nå bred enighet:

– Det finns spänningar mellan lokalt och centralt och mellan vänster och höger. Men historien har visat att när vi tar oss tid att tänka igenom viktiga frågor, och vi har fått tid, går det att hitta lösningar. Att det finns brister i dag tror jag ingen förnekar.