I tisdags meddelades det från regeringen att man har säkrat vaccinationsdoser för hela svenska befolkningen. Efter några veckor av positiva besked från vaccinationsbolagen är det inte oväntat att nyheten skulle komma, men ska vi verkligen fira?
För två månader sedan berättade Oxfam om att 13 procent av världens befolkning redan då säkrat över hälften av alla utlovade doser. Situationen är inte bättre just nu. Duke global health innovation center har en sida som följer både vilka som köper vaccinationsdoser och hur många doser som finns tillgängliga att köpa (rent faktiskt finns det inte en enda än).
De förutspår att det dröjer 4 år innan det finns nog med doser för jordens befolkning och av dem som finns tillgängliga för köp just nu har EU, Japan, Storbritannien och USA beställt över hälften. Det finns en organisation som arbetar emot det här, Covax, som finansieras gemensamt, med mål att i slutet av 2021 ha nog med doser för att täcka 20 procent av varje lands befolkning.
Hittills har man lyckats nå 700 miljoner doser, men enligt Al-Jazeera beslutade man i september att det som tidigare skulle varit gratis, kommer kosta upp till 4 US-dollar per person (2 doser per person). De flesta fattigare länder kommer vara helt beroende av dem, bland låginkomstländerna är det enda källan till vaccinationsdoser över huvud taget.
Vi är tillbaka i roffandets politik, där de rika prioriterar sig själva. Vi minns nog hur EU-samarbetet rasade i våras, efter att länder stängt gränser för dem som försöker leverera sjukvårdsprodukter till länder där de verkligen behövs. Nu har man sett till att just det inte kommer hända igen, inom EU, den här gången.
Men mentaliteten är kvar. När sjukvårdsresurser ska fördelas är det inte den som behöver det mest som prioriteras.
Så i dag får regeringen inga jubel. Tvärtom är det dags för regeringen att ställa sig frågan om det verkligen är så att alla svenskar ingår i den grupp människor som är i absolut störst behov av ett vaccin under nästa år?
