Bilbranschen, sjöfarten, flyget och industrin. Alla hoppas de på biobränslen som en del av lösningen när fossila bränslen ska fasas ut. Men hur råvarorna ska räcka till dessa biobränslen är ett frågetecken. Greenpeace varnar för en hård press på ekosystemen när mer ska kramas ut ur såväl jord– som skogsbruket. Om träd blir till bränslen tar det årtionden innan nya växer upp och binder tillbaka den koldioxid som frigörs.

– Vi kan varken bränna olja, skog, slakteriavfall eller raps och andra grödor. Vi ska inte låta oljebolag ge sig ut i våra skogar eller på våra åkrar, säger Isadora Wronski, chef för Greenpeace Sverige.

Motståndet mot Preems planerade utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil – som oljebolaget backade ifrån – har beskrivits som en historisk seger för en enad miljörörelse. Vad blir nu nästa strid? Kanske de stora satsningar på biobränslen som nu väntas från Preem och andra bolag med stöd från regeringen. Det tror Isadora Wronski.

– När oljeindustrin hävdar att de ska vara en del av omställningen blir det bara fel. Preem vill att nuvarande fordonsflotta hålls rullande så länge som möjligt så att de kan fortsätta sälja sina fossila produkter. Då gör man det med alibit att blanda in biodrivmedel, säger hon.

Klimatfrågan och artutrotningen behandlas allt för ofta som separata problem, enligt Isadora Wronski. Miljörörelsens utmaning framöver blir att föra in ett helhetstänkande i miljödebatten, anser hon.

– Vi har pressat de biologiska systemen så hårt att de förlorat sin motståndskraft. Jordarna utarmas och grödorna blir inte lika näringsrika, animalieproduktionen för med sig pandemier och övergödning har skapat ett område lika stort som Danmark i Östersjön som är helt dött. Allt det här hänger ihop.

Sågar rapssatsning

Preem har aviserat att de vill satsa på raps som råvara till sina biobränslen. Men det går inte ihop med ett akut behov av att ställa om jordbruket, menar Isadora Wronski.

– Vi måste gå över till ett giftfritt jordbruk som binder in mer kol och skapar förutsättningar för biologisk mångfald.

Något krig mot biobränslen vill Naturskyddsföreningen inte delta i. De har en roll att spela, menar ordföranden Johanna Sandahl.

– I vårt pussel för att bli fossilfria finns en del bioenergi, främst till industrin men också till transportsektorn. Det finns många olika biobränslen och en del är jättedåliga både för klimatet och den biologiska mångfalden. Det är viktigt att det finns tydliga hållbarhetskrav, säger hon.

Vill förbjuda fossila bränslen

Naturskyddsföreningen anser att det finns potential att hämta mer energi från exempelvis jordbruksrester och matavfall, men också från restprodukter som grenar, ris och toppar vid skogsavverkning.

– I dag lämnas de i skogen i mycket stor utsträckning där de förmultnar och blir till koldioxid utan att tas till vara. Vår bedömning är att vi kan ta ut mer utan att skada den biologiska mångfalden, säger Johanna Sandahl.

Hellre än att motarbeta biobränslen vill hon koncentrera sig på att få bort det fossila. 2030 ska det vara helt förbjudet att sälja fossila bränslen i Sverige om Naturskyddsföreningen får som de vill. Genom en kombination av utveckling av elbilar och minskat transportbehov är det möjligt, anser Johanna Sandahl.

– Minskar trafiken i städerna är mycket vunnet. Det handlar om stadsplanering, att öka möjligheterna att cykla, gå och åka kollektivt, men också om att det ska vara rätt priser för parkering, i dag är de mycket subventionerade.

En fråga som förtjänar mer uppmärksamhet är de miljögifter som omger oss, enligt Johanna Sandahl. Nyligen visade Naturskyddsföreningen i en undersökning att två miljoner svenskar har för mycket PFAS i dricksvattnet. Och gifterna som ger cancer eller andra sjukdomar eller hämmar vår förmåga att sätta barn till världen är många, konstaterar Johanna Sandahl.

– Det är en tickande bomb, säger hon.

Tror Naturskyddsföreningen kommer att svänga

I likhet med Isadora Wronski tror Mikael Sundström, ordförande för Jordens vänner, att motståndet mot biobränslesatsningar kommer att stå i fokus för miljörörelsen framöver. De senaste årens vinnare av Greenwashpriset tyder på det, menar han. ”Priset” delas ut till aktörer som anses skönmåla en miljöskadlig verksamhet. Ifjol gick det till Preem som i sin reklam lyfter fram biobränslen som en klimatsatsning, i år till det statliga skogsbolaget Sveaskog.

– Många miljöintressserade människor är inne och röstar, så jag tror det är en bra indikator, säger Mikael Sundström.

Han tror att Naturskyddsföreningen kommer att ompröva sin inställning till biobränslen.

– I Naturskyddsföreningen finns ett starkt skogsengagemang och när trycket kommer öka ytterligare på de svenska skogarna har jag svårt att se att de kommer att acceptera det. Jag är inte orolig för en splittrad miljörörelse, säger han.

Men någon omsvängning står inte för dörren, enligt Johanna Sandahl. Hon menar att de avvägningar de gjort tar hänsyn till skogen och den biologiska mångfalden – som också hon tror blir en mycket stor fråga för miljörörelsen framöver.

– Utarmningen av den biologiska mångfalden är lika allvarlig som klimatkrisen. För Sveriges del kokar arbetet för biologisk mångfald ner mycket till skogen, säger Johanna Sandahl.

Flygdebatten gör comeback

Debatten om flyget var intensiv innan coronakrisen slog hårt mot branschen. Mikael Sundström räknar med att den tar fart igen. Han ser det som otänkbart att låta flygresandet gå tillbaka till nivåerna det låg på före pandemin. Jordens vänner vill se ett förbud mot flygtrafik på sträckor där det finns bra järnvägsförbindelser.

– Av hälsoskäl förbjuder man stora sammankomster. Jag kan inte se varför man inte skulle kunna förbjuda också sådant som är hälsofarligt på längre sikt, säger Mikael Sundström.

Att flygbranschens planer för att fasa ut det fossila bygger på biobränslen tycker han visar att det inte finns någon hållbar väg framåt för flyget.

– Hur mycket svensk skog ska vi hugga ner för att folk ska åka till Thailand?

Ingen vegotrend i politiken

De senaste åren har vegansk mat tagit allt större plats både på krogarna och i kundkorgarna. Trots det har debatten om politiska åtgärder för en mer växtbaserad kost inte riktigt tagit fart. Mikael Sundström ser det inte heller komma på bred front framöver. Däremot arbetar Jordens vänner för att stoppa Mecosuravtalet mellan EU och sydamerikanska länder som väntas leda till att mer kött och djurfoder importeras i Europa.

– Köttkonsumtionen har minskat, på så sätt har miljörörelsen varit framgångsrik.  Men vi vet att det till stor del är en prisfråga. Om vi ska börja importera stora mängder billigt brasilianskt och argentinskt kött kanske det går upp igen.