– Den blev tyvärr inte så användbar, säger socialminister Lena Hallengren (S).

I våras klubbade riksdagen igenom ett tillägg i smittskyddslagen som gav regeringen befogenheter att stänga ned en rad olika verksamheter för att förhindra smittspridning.

Regeringen bemyndigades att få meddela särskilda föreskrifter om till exempel tillfällig nedstängning av köpcentrum, barer, restauranger, gym- och sportanläggningar eller flygplatser och järnvägsstationer.

Lagändringen gällde dock bara i knappt tre månader. Den upphörde sista juni.

Enligt Hallengren begränsade riksdagen regeringens mandat för mycket. De föreskrifter regeringen meddelade skulle ”omedelbart ” efteråt läggas fram i form av en proposition för prövning i riksdagen. ”Omedelbart” handlar om några dagar.

"Stort problem"

– Det var ett stort problem, för då var det ett stort jobb som skulle göras, säger Hallengren.

– Vi ville ha mandat från riksdagen att kunna fatta beslut snabbt. Vi fick inte det mandatet av riksdagen.

Trots att smittspridningen nu ökar i snabb takt planerar regeringen inte att gå till riksdagen och begära att den tillfälliga lagen åter väcks till liv.

– Jag tycker att riksdagen sagt till oss att de inte vill att vi ska ha så stort mandat.

Enligt Hallengren begränsade riksdagen mandatet så mycket att det inte blev användbart.
– När vi fick det nejet från riksdagen och framförallt från oppositionen med Moderaterna i spetsen, då fick använda andra verktyg.

Andra vägar

Hallengren pekar på att regeringen tagit fram lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Regeringen tänker också, med stöd av alkohollagen, förbjuda alkoholservering på krogen från klockan 22.

– Får man nej från riksdagen för ett större mandat, då söker man sig andra vägar, säger Hallengren.

– Jag har full förståelse och accepterar att Sveriges riksdag känner att man vill ha kontrollen. Men man kan inte göra det å ena sidan och samtidigt kräva att regeringen ska ta krafttag.

Sedan en månad tillbaka håller regeringen på med att ta fram en ny pandemilag. Ambitionen är att den ska vara på plats till sommaren.

– Egentligen skulle den kunna heta covid 19-lagen därför att den ska ta sikte specifikt på den här pandemin, säger Hallengren.

Enligt henne blir pandemilagen specifik så till vida att den ska se till att det går att hålla avstånd och att undvika trängsel.

– Det kan ju komma en pandemi i framtiden där viruset sprider sig på ett helt annat sätt, säger Hallengren.

Inte stänga ned

Den tillfälliga lagändringen som upphörde i somras handlade mycket om att kunna stänga ned verksamheter. Den kommande pandemilagen regeringen nu arbetar med blir annorlunda.

– Nu går vi mer på att snarare kunna reglera verksamheter, säger Hallengren.

Hon jämför med lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Den ger möjlighet att reglera till exempel hur många personer som får sitta vid ett bord eller hur stora avstånden ska vara.

Regeringen har också använt sig av ordningslagen för att begränsa folksamlingar, men den gäller bara för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Den nya pandemilagen kan komma att omfatta till exempel kollektivtrafik, affärer eller badstränder.

– Behovet är att kunna reglera verksamheter och komma åt det ordningslagen inte gör, säger Hallengren.

Genom att reglera verksamheter så ska man kunna förebygga smittspridning. Hallengren pekar på att den nuvarande smittskyddslagen framförallt kan användas mot platser där smittspridning redan pågår.

Även smittskyddslagen ska moderniseras, men det arbetet tar betydligt lägre tid än till nästa sommar.

Det finns de som efterlyst utegångsförbud i debatten kring coronapandemin. Men det är inte aktuellt i den kommande pandemilagen.

– Utegångsförbud? Jag vet inte vem som ropar efter det och vilka effekter det skulle få, säger Hallengren.

Hon pekar på att det skulle behövas undantag för väldigt många olika grupper för att till exempel sjukhus, omsorg, matbutiker, apotek, sophantering och räddningstjänst ska fungera.
Hallengren pekar också på att ett utegångsförbud behöver övervakas.

– Jag tycker kanske att vi ska använda polisen för bättre saker än så, säger socialministern.