Feministiskt initiativ vill avkriminalisera bruk av droger, skriver Farida Al-Abani och Joakim Månsson Bengtsson i Dagens samhälle. De använder inte ordet avkriminalisering och de inleder med vad de inte vill göra, nämligen legalisera cannabis. Men de vill att den vars urin visar spår av olagliga droger inte ska straffas utan få ett erbjudande om vård.

Det verkar vara klokt och bra tänkt, det finns mycket vetenskapligt stöd för avkriminalisering och det rekommenderas bland annat av WHO. Det hade räckt så. Men de paketerar budskapet som motstånd mot legalisering, kanske för att inte beskyllas för drogliberalism, och tyvärr argumenterar de ganska slarvigt.

Legalisering innebär att man inte bara slutar bestraffa en handling utan också sätter upp regler för den. När en drog legaliseras fattar man beslut om vilka som får använda och tillhandahålla den, var, när och under vilka förhållanden. Så som vi gör med alkohol.

Al-Abani och Månsson Bengtsson hävdar till att börja med att kraven på legalisering kommer från narkotikaindustrin och dess lobbyister – vilket är orimligt om vi talar om olagliga narkotikasyndikat, för varför skulle de vilja ha en legalisering? Vad skulle de då tjäna pengar på? 

De skriver sedan att en legalisering skulle ha ”en normsättande effekt”, vilket måste utgå från tanken att det som är lagligt är det staten vill se som norm. Som om normaltillståndet skulle vara att saker är olagliga, och endast det man särskilt vill rekommendera är lagligt. Istället för att allt i grunden är tillåtet – utom en del saker som man verkligen behöver förbjuda.

Det är alltså norm i Sverige att köpa och använda en drog som åtminstone sexton procent av den vuxna befolkningen använder på ett riskabelt sätt. Som fyra procent är beroende av och som ligger bakom de sjukdomar som en fjärdedel av alla som är inlagda på sjukhus lider av. Som ödelägger liv och relationer på löpande band och är inblandad i de flesta vålds- och sexbrott. Och så vidare.

Ändå tror jag inte det vore meningsfullt att förbjuda alkohol. Det är bra att den är reglerad och att det finns vård om det går överstyr. Men mänsklighetens drift att söka sig till substanser som snurrar till det i huvudet kan inte förbjudas bort, den får vi leva med. Och att då tillåta och normera alkohol men förbjuda cannabis är att sila mygg och svälja kameler.

Avkriminalisering är inte legalisering och den som är för det ena kan mycket väl vara emot det andra. Men det är synd att Farida Al-Abani och Joakim Månsson Bengtsson är så måna om att distansera sig från kraven på legalisering av cannabis att de drar söndertuggade klyschor ännu ett varv genom debatten. Istället för att låta en vettig ståndpunkt i en helt annan fråga, nämligen generell avkriminalisering av drogbruk, stå på egna ben.