Tagellavar är en grupp trådsmala, hängande lavar som är vanliga på barrträd. De utgör livsmiljö för många insekter och spindlar och är också föda för renar under vintrar med hård eller djup snö.

Tagellavar har speciella egenskaper som gör att de är väl anpassade till ett kallt och relativt regnfattigt klimat med snörika vintrar. En ny studie har undersökt hur mycket vatten lavarna kan ta upp från regn och fuktig luft.

Lavar lagrar vatten både på utsidan och insidan, och just tagellavar är unika eftersom de kan lagra väldigt mycket vatten på utsidan av sina tunna trådar. Detta har både för- och nackdelar: I lavarnas naturliga miljö är det viktigt att ta vara på det vatten som finns för fotosyntesens skull, men om miljön ändras, till exempel på grund av klimatförändringar eller intensivt skogsbruk, får de problem med att överleva.

– Om vi får vintrar och höstar där det regnar mycket och det är plusgrader, då kan tagellavarna mögla, säger Per-Anders Esseen, professor på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Esseen har lett den aktuella studien och konstaterar att förekomsten av tagellavar redan har minskat avsevärt. Minskningen beror både på luftföroreningar och på skogsbruket.

Tagellavar trivs i gammal skog och skogsbruket arbetar med korta omloppstider. Ett varmare och blötare klimat kan ytterligare förvärra läget. Skogen växer snabbare, blir tätare och samtidigt mörkare, något som missgynnar tagellavar som trivs bäst i öppna, ljusa skogar och högt uppe i barrträdens kronor. Varför är då tagellavar viktiga?

– Framför allt utgör de livsmiljö för många insekter som lever i trädkronorna. Artrikedomen är stor. Vi har tidigare visat att när det är mycket hänglavar är det mycket mer insekter uppe i trädkronan, säger Per-Anders Essen.

Dessa insekter är viktiga som föda för i synnerhet mesfåglar. Dessa har minskat i norra Sverige de senaste decennierna och där finns en trolig koppling till förekomsten av hänglavar, säger Per-Anders Esseen. Men även för renen har tagellavar betydelse i form av nödfoder.

– Marklevande renlavar är deras huvudsakliga föda, men när det blir töväder och fryser igen blir det is och skare som gör det svårt för renen att gräva sig ner. Samma sak vid djup snö. Då är djuren hänvisade till hänglavarna.

Renskötarna säger att redan nu att det är en stor brist på hänglavar. Problemet är att hänglavarna mest finns i den skog som är mogen att avverka.