I den nya rapporten Not a private matter, som baseras på sex utredningsresor i de regeringskontrollerade territorierna i Donetsk och Luhansk i Ukraina mellan januari och november 2019, kartlägger Amnesty det dolda men ökande problemet med våld i hemmet och sexuellt våld mot kvinnor i regionen. I rapporten lyfter organisationen bland annat flera brister i det system som ska skydda överlevare från våld i hemmet och sexuellt våld.

Utbrett våld trots nya lagar

Enligt officiell statistik om våld i hemmet har anmälda fall ökat med hela 76 procent i Donetskregionen under 2018, jämfört med genomsnittet under de tidigare tre åren. I Luhanskregionen var motsvarande siffra högre än så – anmälningarna ökade med 158 procent. Detta trots att Ukraina antagit en ny lagstiftning mot könsbaserat våld de senaste tre åren, bland annat lagen från 2018 om att förebygga och förhindra våld mot kvinnor i hemmet och införandet av särskilda kontaktförbud i akuta situationer samt skyddade boenden.

Landet har också under samma period inrättat institutionella ramverk som i stort ligger i linje med internationella människorättslagar. Därtill tillkommer speciella enheter inom polisen, som har utbildats för att kunna hantera våld i hemmet.

Men enligt Amnesty har regeringens initiativ varit otillräckliga, då det finns stora problem i implementeringen av de nya lagarna.

Misstro till systemet

I rapporten belyser organisationen bland annat polisens motvilja att ta upp anmälningar från överlevare som har utsatts för våld i hemmet, samtidigt som det finns en utbredd straffrihet i landet. Dessa faktorer tillsammans leder till att många kvinnor som utsätts för våldsbrott inte vågar berätta om det.

I 10 av 27 fall av våld i hemmet som finns dokumenterade i rapporten har kvinnorna inte anmält brotten på grund av misstro till systemet. Flera av kvinnorna är osäkra på om myndigheterna överhuvudtaget skulle ha agerat vid en anmälan.

—Ett talande exempel som nämns i rapporten är en gravid kvinna som blivit misshandlad av sin man, som då var soldat. Hon anmälde inte eftersom hon inte tyckte att det var värt det. Hon hade gjort en anmälan tidigare när hennes man bröt näsan på henne, men pressades då av militären att dra tillbaka anmälan för att inte “genera” sin make, säger Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter på Amnesty Sverige, i ett pressmeddelande.

Luckor i lagstiftningen

Enligt den nya lagstiftningen har polisen bland annat rätt att utfärda akuta kontaktförbud mot förövare. Men i de fall som tas upp rapporten har polisen mycket sällan använt sig av denna åtgärd och i de få fall då kontaktförbud har utfärdats, har inte mycket gjorts för att se till att dessa förbud efterföljts.

Trots att den nationella lagstiftningen har förbättrats, är den fortfarande otillräcklig, framförallt när det gäller att skydda överlevare från övergrepp.

För att ett åtal om upprepat våld ska kunna väckas enligt brottsbalken, måste en förövare först ha fått två administrativa strafförelägganden för våld i hemmet. Dessutom kan militär och polis inte ställas inför rätta för detta brott i enlighet med dessa lagar, då de är undantagna från de flesta bestämmelserna i de administrativa lagarna. Detta kan ge dem ett skydd för att åtalas för upprepat våld mot kvinnor i hemmet.

Istanbulkonventionen

Ukraina har heller inte närmat sig en ratificering av Istanbulkonventionen — Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, vilket Amnesty anser bör ske då konventionen ger en tydlig riktning framåt för myndigheter för att förebygga och bekämpa könsbaserat våld i hemmet.

Sexuellt våld

Enligt rapporten finns det också indikationer på att kvinnor i östra Ukraina fortfarande utsätts för sexuellt våld från militär, och då särskilt i de områden som finns längs gränsen mellan regeringskontrollerade och icke-regeringskontrollerade regioner.

Amnesty har dokumenterat åtta fall av sexuellt våld mot civila kvinnor och flickor, utfört av medlemmar i militären mellan 2017 och 2018. Det handlar om två våldtäkter, ett våldtäktsförsök och fem fall av sexuella trakasserier.

—Myndigheterna i Ukraina måste genomföra omfattande och snabba lagreformer så att överlevare av könsbaserat våld skyddas. Reformerna kan bara bli framgångsrika om de bygger på ordentlig konsultation med överlevare själva och med kvinnorättsorganisationer. Regeringen har under de senaste året visat en vilja att ta tag i problemet med könsbaserat våld. Nu är det dags att växla upp arbetet, säger Oksana Pokalchuk, generalsekreterare vid Amnesty Ukraina.

Väpnad konflikt och ekonomisk kris förvärrar situationen

Situationen förvärras ytterligare, särskilt för kvinnorna, på grund av de sociala och ekonomiska kriserna som har drabbat regionen, den omfattande tillgången till vapen i området samt de trauman som den pågående väpnade konflikten mellan den Ukrainska regeringen och separatisterna har orsakat.

—Kvinnorna som lever i det konfliktdrabbade området i östra Ukraina känner sig inte säkra, varken hemma eller ute på gatorna. De är redan djupt påverkade av de trauman och den förödelse som den väpnade konflikten orsakat. Och de har ingenstans att vända sig när de utsätts för sexuellt våld eller våld i hemmet, eftersom myndigheterna, som ska skydda dem från sådant våld, sviker dem, säger Katarina Bergehed.

De separatistkontrollerade områdena i Ukraina faller utanför rapporten, då Amnesty uppger att de inte har haft tillträde till dessa regioner.