Av de 113 000 barn som föddes år 2000 har nästan hälften vid något enstaka år levt i ett hushåll med ekonomiskt utsatthet. Mer än vart åttonde barn, cirka 15 000, har levt i fattigdom under en stor del av sin barndom.

– Det visar att fenomenet inte är ett marginellt problem som rör en liten grupp i samhället, säger rapportförfattaren Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Studien, som är unik i sitt slag, följer en hel årskull under uppväxtåren fram till 17 år och baseras på en ny typ av fördjupad data framtagen av SCB.

– När man tidigare studerat fattigdom och ekonomisk utsatthet utifrån hela befolkningen och under enstaka år har man inte kunnat se om det är samma barn som lever kvar i ekonomisk utsatthet, säger Salonen.

Migration ökar risken

En femtedel av millenniekullen är född utomlands och migrerade till Sverige före 18 års ålder. Av dem har 85 procent erfarenhet av fattigdom från åtminstone något enstaka år under sin uppväxt i Sverige.

– Det visar sig, precis som man kan tänka sig, att den ekonomiska sårbarheten är väldigt stor i ankomstperioden. Det visar också att den ekonomiska utsattheten bland utlandsfödda barn hänger med i många år under hela uppväxten, säger Salonen.

Barn till ensamstående föräldrar har en avsevärt förhöjd fattigdomsrisk, enligt studien.

De som bott med sammanboende föräldrar under hela uppväxten har en fattigdomsrisk på 19 procent. Av de som levt med en ensamstående förälder är fattigdomsrisken 87 procent

"Generellt problem"

Bland barn födda i Sverige med svenskfödda föräldrar är andelen 30 procent som vid någon period i sitt liv haft en ekonomisk kärv period. Det pekar på att barnfattigdom är ett generellt problem och inte bara berör en marginaliserad grupp, säger Tapio.

– Framför allt kastar det en skugga över de familjepolitiska stöden som har försämrats under de senaste 20 åren.

Grundskydden i de sociala välfärdssystemen har inte följt med i prisutvecklingen, säger Tapio, och pekar framförallt på bostadsbidraget som förändrades på 90-talet.

– Bidragsnivåerna har legat stilla samtidigt som hyreskostnaderna har ökat.
En statlig utredning ser just nu över reglerna för bostadsbidraget, och ska vara klar våren 2021.

– Totalt sett når bidraget bara en mycket liten del av barnfamiljerna i relation till vad de gjorde för 25 år sedan, säger Tapio.

Generation Y

Millenniebarnen sägs tillhöra generation Y och är den första generationen som är födda i den digitala eran. De har vuxit upp i en tid då hushållen i Sverige upplevt en positiv inkomstutveckling. Mellan åren 2000 och 2016 steg medianinkomsten med 60 procent.

– Men det är också en tid där de välfärdspolitiska ambitionerna har stannat av. Vilket riktar ljuset mot politiken, säger Tapio.

Trots att barnfattigdomen minskat, har klyftorna ökat. Nu tillkommer också coronapandemins verkningar, poängterar Tapio.

– Ojämlikhetsmönstren som vi har haft i det svenska samhället tenderar att förstärkas i pandemin. När hemmets betydelse ökar så blir också skillnaderna större.

Rädda Barnens definition av barnfattigdom grundar sig på hushållens disponibla inkomst och vilka som uppbär försörjningsstöd.