I Jujuy i norra Argentina sitter ursprungsfolksledaren Milagro Sala fängslad sedan 16 månader tillbaka. Under tio år byggde hon upp en av Argentinas mest aktiva sociala rörelse – Túpac Amaru – med 150 000 medlemmar. Fallet har fått internationell uppmärksamhet och kritiken växer mot att hon sitter fängslad utan rättegång. Samtidigt framträder nya hot mot hennes säkerhet på anstalten. Syre har varit i Argentina och träffat Milagro Sala.

Milagro Sala befinner sig i ett kvinnofängelse i provinsen Jujuys huvudstad San Salvador sedan januari 2016. Fallet har kritiserats av bland annat FNs arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden och Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter.

– Det du måste förstå om Jujuy är att guvernören Gerardo Morales styr rättsapparaten. Det här är inget rättsfall, det är politisk förföljelse. Man skiljer inte mellan juridik och politik i Jujuy, förklarar Elizabeth Gómez Alcorta, professor i juridik vid Buenos Aires universitet.

Syre träffar henne på ett kafé runt hörnet från Argentinas högsta domstol. Elizabeth Gómez Alcorta är advokat åt Milagro Sala och berättar frispråkigt och energiskt om fallet.

 

”De har angripit mig med kniv och attackerat mina besökare.”

Milagro Sala har åtalats för 13 olika brott, från förskingring av statliga resurser till mordhot. Hon är anhållen och sitter fängslad i förebyggande syfte, eftersom rätten hävdar att hon kan påverka utredningarna. När anhållna frihetsberövas i Argentina är de vanligen misstänkta för allvarliga våldsdåd med tydliga bevis, men enligt försvararen har inga sådana presenterats.

Elizabeth Gómez Alcorta är specialiserad på människorättsbrott och såg det som en självklarhet att ta sig an fallet. Hon menar att Milagro Sala, som ledare för den sociala rörelsen Túpac Amaru, blivit en måltavla för högern i Jujuy, vars valkampanj riktades mot gruppen. När guvernören Gerardo Morales tillträdde i december 2015, med 54 procent av rösterna, gick han direkt till angrepp mot Túpac Amaru.

Inför en eventuell rättegång utökade Gerardo Morales provinsens högsta domstol från fem domare till nio. Tre av de nya domarna var representanter från Gerardo Morales parti. I Argentina är normen att domare tillsätts politiskt, vanligtvis utifrån lokala uppgörelser mellan politiska partier. Men det är ovanligt att politiker byter ämbeten så raskt och på det sätt som skedde i Jujuy.

Chefen för provinsens högsta domstol blev Clara de Langhe de Falcone, tidigare beslutsfattare i guvernörens parti. Hon har haft en ledande roll i Milagro Salas fortsatta frihetsberövande, tillsammans med chefsåklagaren Sergio Lello Sánchez, även han tidigare aktiv i Morales parti.

De Falcone och Gerardo Morales har båda blivit anmälda i samband med Milagro Salas fall, bland annat för utpressning och hot. Ingen av dem ville ställa upp på intervju med Syre.

För Elizabeth Gómez Alcorta är det tydligt att rättsapparaten styrs av guvernören och hans partikamrater, vilket hon betecknar som ett människorättsbrott. Hon anser att Milagro Sala har juridisk immunitet som representant i Mercosurs ’Parlasur’, motsvarigheten till Sydamerikas EU-parlament. Denna åsikt delar hon med landets chefsåklagare Alejandra Gils Garbó, men inte med Jujuys domstolar. Då landet är en federal republik, väntas Argentinas högsta domstol ta beslut i frågan om Salas juridiska immunitet i år.

En svart ursprungskvinna

När Elizabeth Gómez Alcorta får frågan om varför Milagro Sala är fängslad ger hon sig in i en djupgående förklaring utifrån provinsens politiska och historiska kontext.

Jujuy, förklarar Elizabeth Gómez Alcorta, är en djupt konservativ provins, och en av de mest ojämlika regionerna i landet. Rikedom och etnicitet är tätt sammanvävda, vilket hon liknar med ett feodalt samhälle. I hundratals år har den politiska makten delats mellan de rika, vita markägarnas, oavsett partitillhörighet.

I det här sammanhanget kommer Milagro Sala in, en fattig ursprungskvinna med skarpt öga för politiken och ett hjärta för social rättvisa. Inom loppet av tio år bygger hon vad Elizabeth Gómez Alcorta beskriver som Argentinas mest aktiva sociala rörelse med 150 000 medlemmar över hela landet.

– För provinsens etablerade elit var hon och hennes rörelse ett hot som guvernören var tvungen att göra sig av med. Morales hatar henne, och för de vita är problemet att hon är en svart ursprungskvinna. Túpac Amaru erövrade det offentliga utrymmet från medelklassen, något som Morales såg till att återta.

 

”För provinsens etablerade elit var hon och hennes rörelse ett hot som guvernören var tvungen att göra sig av med.”

Rörelsen är döpt efter ledaren för det sista ursprungsupproret mot den spanska kolonialmakten – Túpac Amaru. Den växte fram i Jujuys många slumområden bland provinsens fattiga ursprungsbefolkning. Likt många fackföreningar för arbetslösa som uppstod runtom i Argentina efter den ekonomiska krisen 2001 kännetecknades Túpac Amaru av sina uppseendeväckande protester och vägblockader.

De krävde arbetslöshetsersättning, bostäder och vad Elizabeth Gómez Alcorta beskriver som ”ett värdigt medborgarskap”. Rörelsen gick emot den etniska segregationen som kännetecknat provinsen fram till 2003, och lyckades vinna femton procent av regionens röster i valet 2013.

I dialog med lokala beslutsfattare säkrade de en aktiv roll i driften av provinsens sociala skyddsnät. De drev, bland annat, byggnadsprogram i slumområdena med tusentals nybyggen, skolor och högskolor, sjukhus och hälsokliniker, ett flertal fabriker och idrottsanläggningar, däribland norra Argentinas största utomhusbassäng.

Túpac Amaru utförde sina insatser med statliga anslag och kooperativa samarbeten, vilket gjorde dem till provinsens tredje största arbetsgivare med 10 000 anställda.

Förstörda lekplatser

I dag står bassängerna tomma. Sjukhusen är ur funktion, och skolorna har konfiskerats av staten. Många husbyggen står halvfärdiga och fabrikerna är stängda.

Guvernörens första politiska aktion var att dra in organisationens anslag och stänga deras aktiviteter. Okända vandaler förstörde därefter lekplatser och idrottsanläggningar runtom i provinsen, enligt Túpac Amarus medlemmar på order av Gerardo Morales.

När anslagen först drogs in ockuperade Túpac Amaru huvudstadens centrala torg med ett massivt protestläger. Efter en månad, den 16 januari 2016, fängslades Milagro Sala i samband med protesten.

”De vill döda mig”

Milagro Sala sitter anhållen ett stenkast från Túpac Amarus bostadsområde kallat ”El Cantri”. Hennes advokater informerar om att journalistbesök är förbjudna, så alla visiter görs med familjemedlemmar.

Efter två timmars djupgående kroppsvisitering och konfiskering av telefon och kameror möter vi Milagro Sala i tårar på fängelsets vistelsegård. Bland bänkarna sitter hon hopkrupen, omfamnad av kamrater, omringad av vakter. Det är fem från Túpac Amaru som sitter frihetsberövade utan rättegång, men de säger att Milagro Sala har det värst.

– Sedan fängelseledningen ändrades i februari slår de mig hårdast, berättar Milagro Sala. De låter mig inte duscha eller gå på toa ostört, alltid är jag omringad av vakter. Samtidigt riktas hot mot mig från andra fångar, men vakterna gör ingenting. De har angripit mig med kniv och attackerat mina besökare.

Runt bordet cirkulerar en grupp fångar som agerar hotfullt och skriker rasistiska glåpord mot henne. Milagro Sala menar att guvernören har betalat fångarna för att trakassera henne och misstänker att vittnesmålen mot henne har kommit till på samma sätt.

– Trots allt som hänt är jag inte rädd, jag är arg, säger Milagro Sala. Jag har aldrig hotat någon eller förskingrat några pengar, alla våra redovisningar är offentliga. Åklagaren presenterar vittnen som arbetar för guvernören, eller folk som hittat på situationer som aldrig hänt.

 

”Milagro Sala anhölls för att hon protesterade – en konstitutionell
rättighet i Argentina.”

Totalt är de elva personer i Jujuy som fängslats från Túpac Amaru, alla med koppling till rörelsens ledning. Hennes kamrater i fängelset, däribland en kvinna med bruten arm i vitt gips, uppvisar ärr och skador som de fått av fångvakterna.

Hittills har endast en rättegång mot Milagro Sala hållits, i slutet på 2016. Då dömdes hon och två andra medlemmar i Túpac Amaru till tre års skyddstillsyn för hot och uppvigling till våld. Milagro Sala kopplades till en incident som involverade äggkastning mot Gerardo Morales från 2009.

Då hon ej befann sig på platsen förlitade rätten sig på ett vittnesmål enligt vilket Milagro Sala hade planerat angreppet i förväg. Vittnet ljög om sin anställning hos guvernören Morales, vilket fick åklagaren från landets överklagandedomstol – Javier De Luca – att fälla provinsens tidigare dom.

De Luca menade att domen föll på ogiltiga grunder, och han har även anmält vittnet för falskt vittnesmål.

Brott mot konstitutionen

Det är många människorättsorganisationer i Argentina som riktat sin kritik mot Argentinas hantering av fallet. Framträdande bland dessa är Centrum för rättsliga och sociala studier (CELS, deras förkortning på spanska). Tillsammans med Amnesty Argentina anmälde de staten till FN och Interamerikanska kommissionen efter att Milagro Sala arresterades 2016.

Landet besöks av de båda internationella organisationerna i maj för att utreda situationen, vilket välkomnas av juristen Federico Efron från CELS.

– Milagro Sala anhölls för att hon protesterade – en konstitutionell rättighet i Argentina. Även om ett brott begicks i samband med protesten finns det inget belägg för att hålla henne fängslad i förebyggande syfte. Det de har gjort är godtyckligt frihetsberövande, de bryter mot konstitutionen, det är därför vi har anmält dem, säger han.

Trots att den ursprungliga utredningen lades ner hålls Milagro Sala kvar i fängelse på grund av de 13 nya åtalen som upprättats efter hennes anhållande. Provinsens chefsåklagare, Sergio Lello Sánchez, försvarar beslutet att hålla henne fängslad och menar att hon utgör en risk för vittnena.

– Vi har 75 vittnen som uppgett att de känner sig hotade av Milagro Sala och skulle bli rädda om hon släpptes. Vi uppfyller de internationella avtalen, då Sala kan påverka vittnesmålen om hon friges.

Människorättsorganisationerna har tyvärr en ofullständig tolkning av situationen, säger han.

Sergio Sánchez – tillsatt av guvernören Morales efter valet 2015 – menar att Milagro Sala måste hållas fängslad tills utredningarna avslutas. Samtidigt hävdar han att hon saknar politisk immunitet, då hon aldrig påbörjat sin roll som representant i Parlasur.

– En sak är åklagarens åsikter, en annan sak är verkligheten, säger Federico Efron. Likt FNs arbetsgrupp menar vi att det inte finns en oberoende rättsapparat i Jujuy, den styrs av guvernören. För att rättfärdiga förebyggande arrest måste åklagaren bevisa med konkreta exempel, hur Milagro Sala hade påverkat undersökningen.

 

”Det som händer i Jujuy med Milagro Sala är onormalt och måste fördömas.”

CELS framhäver, tillsammans med Amnesty Argentina, att då Milagro Sala samarbetat i fråga om alla rättsliga krav, har staten ingen konkret anledning att hålla henne fängslad i förebyggande syfte. Faktumet att anklagelserna mot henne utökats med tiden pekar på att rättsväsendet prioriterar hennes frihetsberövning framför rättssäkerhet.

– Det som händer i Jujuy med Milagro Sala är onormalt och måste fördömas, menar Mariela Belski, generaldirektör för Amnesty Argentina. Det är tydligt att presidenten Mauricio Macri samtycker till att hon hålls fängslad, annars hade han gjort något efter all internationell kritik.

Resultatet blir politisk förföljelse av en meningsmotståndare till regeringen, menar människorättsorganisationerna.

Offer till medelklassen

I Jujuy väcker Milagro Salas namn starka känslor. Det är en polariserad stämning i provinsen just nu, och de är många som stöttar guvernörens vallöfte av att ge ”fred” åt Jujuy på Túpac Amarus bekostnad.
”Fredens ankomst” – som guvernören döpte en folkfest i december 2016 till –  har hittills lett till att Milagro Sala och ledande medlemmar anhållits, medan organisationens aktiviteter i princip upphört. De kan inte dra större folkmassor och många medlemmar har lämnat rörelsen på grund av rädsla för repressalier, samtidigt som andra vittnar om dödshot och trakasserier.

För många i provinsen är guvernörens kritik mot Túpac Amaru rättfärdigad, medan regionens sociala rörelser och fackförbund känner att klimatet försämrats. Det råder en otäck stämning i Jujuy, menar Elizabeth Gómez Alcorta, med påtaglig rädsla hos provinsens fattiga befolkning.

– För de välbärgade i Jujuy är Milagro Sala 2000-talets häxa som bränns på bål i fredens namn. Vi som studerat historien vet den pacificerande effekten av en offentlig hängning, som en offergåva åt medelklassen.

För den fattiga ursprungsbefolkningen innebär detta tystnad och disciplin.

Källa: Britannica.com