Nästa vecka startar havskonferensen om skydd av världens hav vid FN-högkvarteret i New York. Många företrädare för regeringar och organisationer kommer att delta. Men det är ännu oklart i vilken utsträckning USA, som en av FNs tyngsta medlemsstater, planerar att bidra.
Havskonferensen ska hållas 5–9 juni och flera amerikanska experter och representanter från USAs privata sektor kommer att delta. Landets regering har dock ännu inte meddelat vilken roll man tänker ha under mötet.
Konferensens främsta syfte är att lyfta fram FNs hållbara utvecklingsmål nummer 14, som handlar om att skydda världens hav och marina resurser. På dagordningen står en lång rad frågor och initiativtagare till mötet är Sverige tillsammans med Fiji.
Generalförsamlingens ordförande Peter Thomson, som kommer från Fiji, varnar inför mötet för följderna om inte den negativa utvecklingen för världens hav kan vändas. Han uppmanar samtidigt alla att engagera sig i frågan.
USAs regering har meddelat att man kommer att delta vid konferensen. Men enligt en representant från landets utrikesdepartement pågår fortfarande den exakta planeringen. En annan representant för UD, som inte heller vill bli citerad med namn, säger att man snart kommer att bestämma vilka som ska ingå i landets delegation, samt vem som ska leda den.
Konferensen kommer att samla deltagare från hela världen och förhoppningen är att mötet ska öka uppmärksamheten kring mål 14 och tillståndet i de världshav som omger 75 procent av planetens yta. Frågan är dock om USAs president Donald Trump är beredd att gå i bräschen för skyddet av världens marina resurser.
Jacqueline Savitz, vid organisationen U.S. Oceans and Global Fishing Watch, påpekar att haven har en mycket viktig ekonomisk betydelse för USA, bland annat genom de tre miljoner arbetstillfällen som de genererar.
– Dessa är beroende av tillstånden i haven, som i sin tur är beroende av internationella åtgärder. Av det skälet har USA helt enkelt inte råd att avstå från att ta en ledande roll för havens skydd. Vi hoppas få se att USA tar en ledande roll vid FNs havskonferens, säger Jacqueline Savitz.
Nyligen hölls ett möte inom Arktiska rådet som samlade de åtta arktiska länderna, däribland USA. I samband med mötet avslutade USA sitt tvååriga ordförandeskap inom rådet. Vid mötet kom man överens om en deklaration som undertecknades av USAs utrikesminister Rex Tillerson, en deklaration som även tar upp klimatfrågan och refererar till Parisavtalet. Detta trots att Trumpadministrationen gett oklara besked kring huruvida man tänker hoppa av Parisavtalet eller inte.
Donald Trump har samtidigt undertecknat en exekutiv order som innebär minskade restriktioner för att borra efter olja och gas i Arktis, vilket häver ett tidigare förbud av dåvarande presidenten Barack Obama.
Världens hav står inför många hot, varav föroreningar och nedskräpning utgör ett. Det slås fast i ett dokument som presenterats inför konferensen. En fjärdedel av alla koldioxidutsläpp som människan orsakar absorberas av haven, vilket i sin tur leder till en ökad försurning. Nästan en tredjedel av alla fiskbestånd befinner sig numera på en icke hållbar nivå, vilket kan jämföras med en tiondel av bestånden år 1974. Förstörelsen av kustområden och marina ekosystem drabbar dessutom sårbara grupper hårdast, däribland befolkningarna på små önationer som Fiji.
Vid havskonferensen kommer stater, företag och andra aktörer att presentera frivilliga åtaganden som syftar till att stärka skyddet för världens hav. Hittills har 189 sådana åtaganden utlovats, bland annat från regeringarna i Frankrike, Spanien, Nigeria, Indonesien, Belgien, Grenada, Fiji, Palau och Sverige.
I USA har delstaten Kalifornien bidragit med sju utfästelser, däribland ett program för att skydda ekosystem i kustområden. Även amerikanska universitet och företag har lanserat satsningar för att skydda haven. Bland annat har ett företag från delstaten North Carolina satt upp en målsättning om att under de kommande två åren rensa upp miljontals kilo plast som förorenar haven.
Mer än åtta miljoner ton plast hamnar i världshaven varje år. Det motsvarar en sopbilslast med plast som hamnar i världens hav varje minut. Undersökningar visar att om världens konsumenter fortsätter att slänga exempelvis flaskor, påsar och muggar gjord av plast så kommer världshaven att bestå av mer plast än fisk år 2050. I stort sett alla havsfåglar kommer då att ha fått i sig plast.
I en tidigare intervju med IPS påpekade Sveriges klimatminister Isabella Lövin att världen just nu är på väg mot helt fel håll när det gäller skyddet av världens hav.
– Trenden just nu går mot mer och mer överfiske, ökande föroreningar, mer plastavfall och vi ser också de stora påfrestningar haven är utsatta för på grund av klimatförändringar, försurning av vatten, men också genom uppvärmning och stigande havsnivåer. Allt detta utgör enorma påfrestningar för våra hav, sa Isabella Lövin i samband med ett förberedande möte till havskonferensen.
