I dag gick regeringen ut med ett förslag om att införa språkplikt för att ha rätt till försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Den som inte alls kan svenska ska tvingas gå till Svenska för invandrare, SFI, eller en folkhögskola som har motsvarande utbildning – annars riskerar hen att bli av med pengarna.

– Språkplikt inom försörjningsstödet kommer bidra till att öka språkkunskaperna och förutsättningarna för integration och etablering på arbetsmarknaden, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Men Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, som har forskar mycket om försörjningsstödet, håller inte med.

Han ser förslaget som ett led av en rad åtstramningar som har skett under de senaste 20 åren när det gäller försörjningsstödet.

– Man skruvar åt och skruvar åt för att visa sig vara potent som politiker, men att tro att detta skulle leda till att folk tar sig snabbare till jobb, tror jag inte på, säger han.
Det vore istället bättre att individanpassa svenskundervisningen, anser han.

– Det stora problemet är ju att man inte hittar rätt nivå i språkundervisningen. Många lär sig väldigt snabbt och då blir SFI meningslöst. Andra kan ha extremt svårt att lära sig det mest elementära, och då behöver man sätta in insatser som är skräddarsydda efter individen, säger han.

Snarare ser han en mängd risker med att höja kraven för att beviljas försörjningsstöd – det enda sättet att få pengar att överleva när alla andra sätt att försörja sig är uttömda.

– Att skruva åt på samhällets sista ekonomiska skyddsnät öppnar upp för en rad illegala icke önskvärda transaktioner. Jag tänker på kriminalitet, svartjobb och allt som sker i det fördolda. Det finns ingen konkret forskning som visar det, men generella kunskaper om att när man höjer kraven på det sista skyddsnätet så kickar det ut människor i periferin, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2021.