När HSB Göteborg undersöker vad 1 000 västsvenskar vill ha ut av sitt boende i framtiden kommer delningsekonomi och innovativa hållbarhetslösningar högt upp på önskelistan. Men det ser väldigt olika ut vad människor kan tänka sig att dela med sig av.
Verktygspool, bilpool och cykelpool var tre ganska populära idéer från HSB:s undersökning Framtidens boende där 1 000 västsvenskar har svarat på frågor om vad de söker i och omkring en framtida bostad. Däremot är många mer tveksamma till att dela fler fysiska utrymmen med grannarna. Det enda som lockar många till delning är en gemensam takterass.
HSB vill genom undersökningen bland annat se över om bostadsbristen går att adressera genom att dela på ytorna mer. Nya slags kollektiv, generationsboenden och lägenheter med flexibla väggar är några av lösningarna som ses över. Hur bygger man både smart, ändamålsenligt och på ett sätt som uppmuntrar hållbara beteenden?
Drygt en tredjedel svarade att de kan tänka sig att bo i ett generationsboende i framtiden, då helst med släkt och familj. Majoriteten tror att boende i kollektiv kommer att bli allt vanligare, men bara en av tio kan tänka sig den boendeformen.
– Sverige har störst andel singelhushåll i världen vilket ställer höga krav på bostadsmarknaden. Ur det perspektivet är attityderna till olika gemensamma boenden mycket intressanta och lite förvånande, säger Lars Göran Andersson, vd på HSB Göteborg.
”Det är en skillnad mellan vad vi tror att vi gör och vad vi faktiskt sedan gör”
Syre Göteborg har tidigare skrivit ett längre reportage om arbetet i HSB Living Lab, där forskare i detalj studerar hur främst studenter delar på ett flertal nya saker i en innovativ boendeform. Den nya undersökningen är ett sätt för HSB att bredda sitt beslutsunderlag för utvecklandet av framtida boenden. Utöver viljan att dela på saker har HSB även undersökt hur västsvenskarna ser på sitt egen livsstil utifrån hållbarhetsperspektiv.
Tre av fyra tänker på sin miljöpåverkan i det dagliga livet och mer än hälften anger att de vill minska sin konsumtion. Fyra av tio kan tänka sig att bo på mindre yta än de gör idag för att minska sin miljöpåverkan, och knappt hälften är beredda att betala mer för sitt boende till förmån för ett mer hållbart. Men här ska man ta svaren med en nypa salt tror Ida Lemoine som är VD på Beteendelabbet, ett konsultföretag inom hållbara beteendeförändringar.
– Denna undersökning fångar upp vad de boende tror de konsumerar om 5 år, där majoriteten tror att den ska vara “mycket mindre” eller “något mindre” än vad den är idag. Det som då är viktigt att ha i åtanke är att det är en skillnad mellan vad vi tror att vi gör och vad vi faktiskt sedan gör. Exempelvis, många tror att man själv inte slänger mat, att det är något som alla andra gör. Det är en subjektiv övertro till vår egna förmåga, ett exempel på en mänsklig psykologisk tankevurpa.
– Kanske samma tankevurpa sker i tron om vår egen energiförbrukning? Utmaningen i att skapa mer hållbara beteenden i framtidens bostad ligger i att hjälpa individen att gå från vilja till handling, att göra det enkelt att göra rätt, beskriver hon.
Andra hållbarhetslösningar som var intressanta för många av de som deltog var solceller, energilagring, självreglerande energisystem, friskluftsgarderob som vädrar kläderna, och returrum för att ta vara på begagnade prylar från grannarna. En annan miljöaspekt kring hemmet som undersöktes var möjligheten att jobba hemifrån. Fyra av tio av de svarande gör det redan i dag och 85 procent tror att de kommer göra det ännu mer i framtiden. Det bådar gott för de transportrelaterade utsläppen, eftersom nästan hälften av de tillfrågade i undersökningen bilpendlar till jobbet i dag.
Framtidens boende
Undersökningen Framtidens Boende genomfördes under våren 2017 via Nordstats onlinepanel. 1 000 respondenter i åldrarna 18-70 år, boende i ett område från Kungsbacka i söder till Lysekil i norr, har svarat.
