År 2008 klubbades FRA-lagen igenom i riksdagen trots motstånd från både partier och enskilda ledamöter. Lagen innebar att Försvarets radioanstalt, FRA, fick möjlighet att avlyssna svensk telefon- och internettrafik om en av de misstänkta befann sig utomlands.

På tolv år tycks motståndet ha minskat. Enligt Sveriges radio står det tidigare kritiska Miljöpartiet bakom utvidgade befogenheter och partiets försvarspolitiska talesperson Elisabeth Falkhaven säger att hon ”vill vänta med att bedöma de konkreta förslagen tills utredningen är klar”.

Men Katarina Stensson, Piratpartiets ledare, kritiserade nyligen utredningen i Svenska dagbladet och menar att den kan ge FRA rätt massövervaka befolkningen.

– Från att människor kan ha övervakats en del kan utredningen leda till möjlighet att övervaka all datatrafik. Symboliskt har det stor betydelse, för i så fall har man brutit alla löften som en gång gavs i det kompromissförslag som på något sätt skulle försöka att värna den personliga integriteten, säger hon.

I dag fler riksdagspartier positiva

Även Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ställer sig bakom att utreda om FRA kan bedriva ökad signalspaning.

Pål Jonson (M), ordförande i riksdagens försvarsutskott, uppgav till Sveriges radio att han anser att det försämrade utrikespolitiska läget och ökade terrorhot motiverar behovet av spaning mot spioner eller terrorister som reser in i Sverige.

– I dag har vi en situation där en person som planerar ett terrorangrepp eller bedriver underrättelseverksamhet kommer in i Sverige och då måste FRA omedelbart avsluta sin signalspaning.

Till Sveriges radio öppnade han också upp för att inleda spaning även när båda parterna befinner sig i Sverige.

– Inriktningen att det ska vara inriktat mot hot mot rikets säkerhet kvarstår ju. Sedan kan jag konstatera att det finns flera åtgärder för att säkra den personliga integriteten, säger Pål Jonson.

Utredningen ska även undersöka om fler myndigheter än regeringen, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen (Säpo) och polisens nationella operativa avdelning ska få beställa signalspaning av FRA.

”Integritetskränkningar normalt”

Enligt Katarina Stensson ledde dåtidens kritik mot FRA-lagen till fyra viktiga revideringar, eller löften som hon kallar det, för att skydda enskildas privatliv.

– Av de fyra tillägg som förhandlades fram återstår bara ett: Att FRA inte aktivt ska övervaka kommunikation mellan svenskar. Övriga tre löften har brutits. De handlade om dels att polis och myndigheter inte skulle få tillgång till FRA:s insamlade data, vilket Säpo fick redan efter ett par år. Dels att datan inte skulle delas med andra, vilket Edward Snowdens avslöjande visade att FRA gjort. Dels att FRA årligen skulle granskas. Det görs men det blir inga konsekvenser om fel upptäcks.

Hon ser flera orsaker till att debatten om övervakningssamhället uteblir.

– Människor upplever ett ökat hot i världen och det skapas en stämning att vi med alla medel måste motarbeta hoten. Dessutom har integritetskränkningar blivit en mer normal del av samhället genom sociala medier och företag som kartlägger våra köpvanor. Så många kan tänka att kan det användas av kommersiella krafter kan polisen också göra det. Det kan kännas som att det inte går att undvika, man har gett upp. Men i stället ska vi tänka: Hur kan vi stärka den personliga integriteten på alla områden, säger Katarina Stensson.