De hade fanor med tyrrunor, sköldar, uniformsliknande kläder och ropade ”Hell seger”. Men det räcker inte för att klassa NMR:s demonstration i Göteborg 2017 som hets mot folkgrupp, enligt tingsrätten. Tre år efter demonstrationen ska nu frågan prövas i hovrätten.
I dag inleds förhandlingarna i Hovrätten för Västra Sverige. Femton personer, alla män i åldern 20 till 50 år, står åtalade. Av de femton åtalade är fjorton misstänkta för att ha gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp. Och sju av dem är misstänkta för våldsamt upplopp.
I tingsrätten ogillades åtalet för hets mot folkgrupp i sin helhet.
– Vi förväntade oss inget annat. Jag ser inte att det skulle bli en ändring även vid en hovrättsprocess, sade Sargon De Basso, advokat för en av dem som frikändes i tingsrätten, efter domen.
Däremot dömdes fem av de sju misstänkta för våldsamt upplopp.
Väckte uppmärksamhet
Målet har väckt uppmärksamhet, inte minst för att kammaråklagaren Jonas Martinsson argumenterat för att symboler, inte minst den så kallade tyrrunan, kläder, tal och slagord sammantaget ska anses utgöra hets mot folkgrupp.
Men i sin bedömning kom rätten fram till att det samlade intrycket av demonstranternas agerande inte var sådant att det inneburit ett tydligt förknippande med nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen. De kunde heller inte se att tyrrunan i sig skulle uppfattas som ett uttryck för hets mot folkgrupp.
Men kammaråklagare Jonas Martinsson är inte nöjd.
– Jag tycker att det finns anledning att se annorlunda på det och därför vill jag att hovrätten ska pröva frågan. Det är principiellt viktigt att pröva om de kan demonstrera på det här sättet, att ta reda på om de har gått över gränsen, säger han till TT.
Charlotte Brokelind har varit regeringens utredare kring rasistiska symboler. Hon menade inför tingsrättsdomen att det är möjligt att det här målet kan gå hela vägen till Högsta domstolen och komma att ligga till grund för framtida rättstillämpning. I dag saknas det prejudicerande domar.
Gjorde sig oanträffbar
Vid rättegången i tingsrätten var en sextonde man åtalad misstänkt för hets mot folkgrupp. Men han gjorde sig oanträffbar. Åklagaren har gjort försök att få till en rättegång också mot honom. Men bara så sent som för två veckor sedan skickade mannen in ett läkarintyg till rätten som gjorde att rättegången mot honom fick skjutas upp på nytt. Den var annars planerad att hållas förra veckan.
I ett annat mål vid Göteborgs tingsrätt har rätten beslutat att konfiskera några av de plakat som NMR (Nordiska motståndsrörelsen) bar vid demonstrationen. Plakaten pekade ut en känd journalist som ”förbrytare”. Domen innebär att om NMR skulle använda plakatet vid en demonstration en gång till kan polisen på en gång ingripa mot brottet ”spridande av konfiskerad skrift”. Den domen är unik.
Fakta: NMR-marschen i Göteborg 2017
• Deltagarna i NMR-marschen samlades på en parkering i södra Göteborg den 30 september 2017 för att gemensamt gå till platsen där den tillståndsgivna demonstrationen skulle börja, vid Scandinavium inte långt från den pågående Bokmässan.
• Tåget kom dock aldrig fram till sin tänkta startplats. Marschen stannade upp nära Lisebergs station, där demonstranterna i strid med polisens instruktion försökte ta vägen förbi Bokmässan till startplatsen.
• Polisen bedömde sedan att marschen inte kunde fortsätta, bland annat för att det fanns tusentals motdemonstranter på gatorna.
• De händelser som enligt åtalet rubriceras som våldsamt upplopp, som sju personer står åtalade för, skedde vid Lisebergs station. Händelsen utspelade sig under ett par minuter.
• Hets mot folkgrupp, som fjorton personer misstänks för, pågick enligt åklagaren under en längre tid på demonstrationsdagen.
• Göteborgs tingsrätt ogillade åtalet om hets mot folkgrupp. Däremot dömdes fem av de sju misstänkta för våldsamt upplopp. En av dem till fängelse i två månader. De övriga fyra får villkorlig dom med samhällstjänst.
• Två av dem dömdes dessutom för ohörsamhet mot ordningsmakten.
TT
