Fler och fler väljer att slopa kontantbetalningen i Sverige och i dag sker endast färre än var tionde betalning med kontanter, enligt en ny rapport från Riksbanken.

Numera används kontanter oftast för småbetalningar och värdet av kontanterna i cirkulation i Sverige ligger i dag endast på en procent av BNP, vilket är mindre än alla andra länder. Motsvarande siffra är tio gånger högre i Euro-området, rapporterar TT.

– Det är en otrolig förändring under de senaste två decennierna, säger Gabriela Guibourg på Riksbanken, till TT.

Coronapandemin bidrar

Enligt Riksbanken bidrar coronapandemin till mönstret, då många svenskar väljer att stanna hemma och handla på nätet. Många banker, butiker och restauranger i landet har slutat ta emot kontanter och de äldre, som är den grupp som använder kontanter i störst utsträckning, har troligen också stannat hemma mer och handlat mindre under pandemin.

Beror delvis på Swish 

Att Sverige sticker ut när det gäller digitala betalningar beror enligt Riksbanken delvis på Swish. Även äldre människor har börjat swisha mer under pandemin.

– I andra länder finns liknande appar men bankerna där samarbetar inte lika tätt som svenska banker, säger Gabriela Guibourg till TT.

Nästa steg i digitaliseringen av pengarna är kontaktlösa betalningar där man blippar med kortet eller betalar med mobilen, vilket också ökar och är förändringar som är här för att stanna, enligt Riksbanken.

Hot mot den personliga integriteten

Risken för rån mot banker, butiker och värdetransporter försvinner när man slutar med kontantbetalningar, samtidigt som digitala bedrägerier med stulna kortuppgifter eller identiteter ökar. Men det finns också andra risker med att helt överge kontantanvändningen, menar en del skeptiker.

Försvinner möjligheten att betala med kontanter, hotas också vår personliga integritet, då det innebär att vi aldrig kommer att kunna göra en transaktion utan att det registreras någonstans. Det menar organisationen Kontantupproret, som vill att kontanterna ska finnas kvar som betalmedel, vid sidan av alternativa betalningsmetoder.

“I ett kontantlöst samhälle kan vi aldrig ställa oss utanför systemet. Vi ger därmed en oproportionerlig makt till ett banksystem som kan kartlägga oss i detalj. Vi ger dessutom bankerna fria händer att börja ta betalt för digitala transaktioner som kortavgifter, transaktionsavgifter, uttagsavgifter, årsavgifter och vad de nu kan kalla dem utan att vi kan sätta något emot”, skriver organisationen på sin hemsida.

Enligt Björn Eriksson på Kontantupproret finns även andra risker med ett kontantlöst samhälle.

– Den här utvecklingen är beklagansvärd och kommer att sluta i elände. Vad händer om Sverige hamnar i kris eller krig? Då fungerar inte betalningssystemen. Vi är fruktansvärt sårbara. Det måste till en lag som i andra nordiska länder att butiker måste kunna ta emot kontanter, säger han till TT.