När Alexandra Weilenman, professor i interaktionsdesign, i början av pandemin fick höra från sina kollegor och bekanta att Folkhälsomyndighetens rekommendationer gjort dem mer stillasittande, ville hon undersöka om det verkligen förhöll sig på det viset.

För att ta reda på det utvecklade hon och hennes kollegor en mobilapp som mäter och visualiserar rörelser. Det för att se skillnader mellan före och efter corona. Appen kallar de Work from home.

– Det kan vara så att jag innan coronautbrottet rörde mig mest på morgonen och eftermiddagen när jag tog mig till och från jobbet. Men om jag arbetar hemma nu så rör jag mig mest på lunchen under en promenad eller på kvällen under en joggingtur, säger Alexandra Weilenmann i ett pressmeddelande.

Ökar i vikt?

Det har rapporterats om viktökning bland människor som arbetar hemifrån, bland annat i USA skämtar man om “quarantine 15”, det vill säga att man ökar i vikt 7-8 kg när man sitter hemma.

Viktökningen kan ha kopplingar till ökad stress, dålig psykisk hälsa, social ensamhet, ökat småätande och att man rör mindre på sig.

Men Alexandra Weilenmann förklarar att hemarbete och social distansering inte behöver betyda att vi rör oss mindre även om mycket tyder på det.

Använder motionsappar

Den svenska appen, som har utvecklats av institutionen för tillämpad informationsteknologi, utnyttjar den data som redan finns i de hälsoappar man har i sin mobil. Användaren anger datum för när förändringen i rörelsemönstret startade och tillåter överföring av data från en hälsoapp.

– Även om det finns en uppsjö av hälsoappar och aktivitetsappar, det vill säga appar som mäter och analyserar rörelsedata, så finns det vad vi vet ingen app som på ett lika visuellt sätt ger ett exakt svar på hur ens rörelser påverkats sedan pandemiutbrottet i våras, säger Alexandra Weilenmann.

Appen är trots sitt namn (arbeta hemifrån) inte bara utvecklad för kontorsarbetare som med hjälp av digitala mötesverktyg har möjlighet till hemarbete. Forskarna är minst lika intresserade av rörelsemönster och vardagsmotion hos andra grupper i samhället.

– Människor som arbetar inom vården, exempelvis sjuksköterskor, kanske har fått röra sig mer på sina arbetsplatser nu jämfört med innan pandemin slog till på grund av fler och längre arbetspass.

– Andra kanske har blivit av med sina arbeten på grund av viruset och därmed rört sig mindre än förut. Livet har för de flesta förändrats på något sätt efter coronaviruset och det är vi intresserade av, säger Alexandra Weilenmann.

Jämföra rörelse

Forskarna har också gett användaren möjlighet att jämföra sig och sina rörelsevanor med andra. Den första frågan som ställs av appen är om användaren tror sig röra sig mer eller mindre sedan coronautbrottet.

– Ur ett forskningsperspektiv är det intressant hur man skattar sitt beteende och en indikation på skillnaden mellan upplevd och faktisk rörelse. På så sätt kan appen också ge vissa svar på frågan om tillförlitlighet i rapporterade data och utgöra ett viktigt bidrag till den typen av forskningsmetodik, säger Sebastian Andreasson, forskningsingenjör vid Göteborgs universitet.

Den data som samlas in via appen kommer enbart att användas i forskningssyfte. Resultaten kommer att redovisas i olika forskningssammanhang som exempelvis vetenskapliga publikationer och konferenser, meddelar Göteborgs universitet.