I dag, den 16 oktober, uppmärksammas Världshungerdagen. Syftet är att öka medvetenheten om hunger- och fattigdomsfrågor i världen. Dagen infaller på det datum då FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, grundades 1945. Men situationen ser dyster ut och FN:s mål att avskaffa hungern fram till 2030 går inte framåt.

690 miljoner människor lever i dag i hunger, enligt FN, och varje år dör över 20 000 människor till följd av det, vilket är fler än antalet människor som dör av aids, malaria och tuberkulos tillsammans. 2,5 miljoner barn mister årligen livet till följd av undernäring och situationen förväntas dessutom att förvärras i coronavirusets spår. FN beräknar att uppemot ytterligare 130 miljoner människor riskerar att gå hungriga  innan årsskiftet.

Ungdomarna hoppfulla om framtiden

Men trots den dystra utvecklingen ser dagens unga positivt på framtiden. Enligt den ideella organisationen The hunger projects rapport “Unga om hunger”, som släpptes i dag, tror sju av tio svenska ungdomar att världshungern går att avskaffa.

Omfördelning av resurser är nyckeln

40 procent av de svarande tror att det är möjligt att uppnå en värld utan människor i hunger, genom en omfördelning av resurser, bättre samverkan mellan länder globalt samt bidrag och bistånd. Att ge fler människor chansen att utbilda sig och se över livsmedelsproduktionen är också bland de lösningar som ungdomarna tror skulle ha effekt.

– Resultatet är väldigt positivt. Andra undersökningar visar att den yngre generationen får en allt dystrare syn på framtiden men i hungerfrågan finns det faktiskt hopp. Och det är viktigt. Det är de unga i dag som kommer att leda arbetet mot hunger och fattigdom i morgon, säger Malin Flemström, vd för The hunger project Sverige.

Förändrade konsumtionsmönster

För att som individ kunna påverka situationen i rätt riktning tror ungdomarna att det är viktigt att se över och förändra sina matvanor och konsumtionsmönster. Många unga är medvetna om att det inte råder brist på resurser, utan att problemet ligger i den ojämna fördelningen av världens resurser samt hur vi använder dem, enligt Malin Flemström.

– Det finns ett starkt rättvisepatos som genomsyrar många ungdomars svar. Här har dagens ledare ett stort ansvar, det visar också undersökningen.

Att som privatperson bidra med engagemang och stöd till organisationer som arbetar med hungerfrågan kan också göra skillnad, enligt ungdomarna.

Stort ansvar på stater, företag och organisationer

Men det största ansvaret för att motverka hungern ligger inte på privatpersoner, utan på stater och internationella organisationer som FN och EU, samt på företag. Företagen har goda möjligheter och därmed ett stort ansvar att bidra till att lösa hungerfrågan, enligt nästan fyra av tio ungdomar i rapporten.

Hungerfrågan inte högt prioriterad

Enligt rapporten är dock hungerfrågan inte högt prioriterad av ungdomarna. Den kom först på åttonde plats av totalt nio, på listan över vilka samhällsfrågor som var viktigast. Enligt Malin Flemström är det ett tydligt tecken på att vi måste prata mer om hungern
 
– Det är en av vår tids viktigaste frågor och hänger tätt ihop med klimat, konflikt, jämställdhet och andra av vår tids ödesfrågor. Den har hamnat lite i skymundan bakom de andra stora utmaningarna vi står inför. Hungern har funnits så länge att vi nästan börjar bli lite blinda för den.

Klimatet engagerade ungdomarna mest och toppade listan över de viktigaste samhällsfrågorna.

Läs mer: Skakande prognos: Extrem fattigdom ökar