Startsida - Nyheter

Energi · En syl i vädret

Versaler i förkortningar, diagnoser och fan och hans mormor

På tangentbord är det versaler som gäller.

I onsdags handlade En syl i vädret om stor och liten bokstav i namn på företag, myndigheter och andra organisationer. Nu kommer alla andra fall: böcker, diagnoser, namn som är förkortningar, titlar, gudar – och varför Ystadsbon ska versal men inte skåningen.

Ystadsbor och centerpartister

Den enkla förklaringen är att Ystadsbo är ett sammansatt ord som består av namnet Ystad och efterledet -bo. Skåning är inte sammansatt av *Skån + *ing utan en avledning, man har gjort ett nytt ord med stammen i Skåne som grund. Det nya ordet är inget namn och har därför liten bokstav i början.

Jo, det finns tre personer i Sverige som heter Skåning, men de får vara undantagen som bekräftar regeln. Likadant är det med göteborgare, stockholmare, malmöiter, etiopier och så vidare: det är avledningar, inte sammansatta ord, och det är inte namn.

När det gäller partier kan man tänka likadant. Centerpartiet är ett namn på ett parti, centerpartist och centerpartistisk är avledningar och ska ha liten bokstav. Så funkar det med de flesta partier. Andra partinamn är mer komplicerade – vad kallar man till exempel en medlem eller politiker i Feministiskt initiativ? En feministisk initiativtagare? Nej, snarare blir det Fi-medlem, Fi-politiker eller Fi:are.

När Feministiskt initiativ själva förkortar sitt namn i skrift vänder de upp-och-ner på i så det blir F!. Det är ju fyndigt, men rekommenderas bara för partimedlemmar. Annars är det ett typiskt exempel på ett förkortat namn där bara första bokstaven ska vara stor. Man uttalar det ju som ett ord, fi, inte eff-i. Andra exempel är Ikea, Nato och Unicef (FNs organisation för utbildning, vetenskap och kultur).

FNs flyktingorgan uttalas u-en-hå-ce-err, det syndikalistiska fackförbundets namn i förkortning uttalas ess-a-ce och Amerikas förenta stater uttalas u-ess-a, och de skrivs med versaler: UNHCR, SAC, USA.

Thermos var en gång ett varumärke, men numera kallar vi flaskor som håller fikat varmt för termosar utan tänka på den saken. Foto: Malin Bergendal

Tv, termos och tourette

Floden Ebola ska ha stor bokstav, men sjukdomen som är uppkallad efter floden ska ha liten. Överhuvudtaget ska sjukdomar och andra diagnoser inte ha stor bokstav. Undantagen är de som är uppkallade efter en person. Alltså har diabetes, benfraktur och autism liten bokstav medan Alzheimers sjukdom och Tourettes syndrom har stor. Om man däremot säger bara alzheimer eller tourette anses orden ha förlorat sin namnkaraktär och får liten bokstav.

Viruset som kan ge covid-19 har det officiella namnet sars-cov-2. Namnet används mest i vetenskapliga sammanhang, och då står det ofta SARS-CoV-2, som man skriver på engelska. Men covid-19 och coronavirus ska inte ha versaler.

En del ord börjar som varumärken – med versal – men får sedan ett eget liv. En termos är en termos även om den inte är av märket Thermos och en elektrisk rullstol av scootertyp brukar kallas permobil oavsett fabrikat. Namnen har blivit vanliga substantiv, fabrikanterna kan ogilla det men det är språkbrukarna som äger språket. Ingen har rätt att kräva att en permobil kallas något annat än permobil – med litet P om det inte handlar om märket.

Även många förkortningar är så vanliga och välkända att de lever sina egna liv i språket och klarar sig utan versaler. Television, bysthållare och verkställande direktör heter nästan alltid tv eller teve, bh eller behå och vd (men inte *vede). Adhd, rot-avdrag, a-kassa och laser är andra exempel.

Skriv Inte Så Här

Användningen av stor bokstav varierar mellan olika språkområden. Amerikanska Tidningsrubriker Brukar Se Ut Så Här med versaler i nästan alla ord. Brittiska tidningsrubriker skrivs oftare som vanliga meningar med versal i början och resten gemener. Som på svenska.

Titlar på böcker, låtar och andra verk kan följa vilken som helst av de här principerna – de kallas headline style och sentence style. Dessutom har olika tidningar och förlag olika principer för hur headline style egentligen ska se ut, och den ena principen används i bibliografier, den andra i referenslistor.

Den röran slipper vi på svenska. Här är det sentence style som gäller oavsett om det handlar om en bok på svenska eller på engelska. Ta till exempel Mark Haddons mest kända bok, som är utgiven som The Curious Incident of the Dog in the Night-time. I svensk översättning heter boken Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Samma princip rekommenderas när man skriver om den engelska utgåvan i en svensk text.

Krigsgudinnan Durga bekämpar ondskan med vapen i hand och har ändå några händer fria. Hennes namn ska ha versal i början oavsett om man tror på henne. Foto: Mahesh Kumar A/AP/TT

Gudar, troll och fan och hans mormor

Titlar på folk har också liten bokstav. Vd, som sagt, professor, doktor, sergeant och prinsessa – även om hovet skriver Prinsessan Madeleine och Herr Christopher O’Neill. En CEO är ungefär detsamma på engelska som en vd på svenska. Jag har nog aldrig sett CEO skrivas med små bokstäver. Antagligen för att det inte är så etablerat och för att det uttalas på engelska även när man talar svenska.

Gudar, biblar, koraner och liknande kan vålla osäkerhet, framför allt om man inte är troende. Men handlar det om ett namn ska det vara versal oavsett tro. Ta till exempel ett mumintroll. Ett mumintroll vilket som helst har liten bokstav, men ett av mumintrollen heter Mumintrollet, och då är det ett namn som ska ha versal. Oavsett om vi tror på mumintroll.

Det är likadant med gudar: Ahura Mazda, Allah, Kali och Gud (med versal) är namnen på olika gudar (utan versal). Bibeln och Koranen är namn på litterära verk och har därför stor bokstav. Men om du har tio exemplar av Bibeln har du tio biblar, inte tio Biblar.

Men gudarnas motparter? Om du skriver om fan och hans mormor, till exempel, ska det inte vara versal då? Jo, det borde det ju vara, såvida man inte ser fan som en titel snarare än ett namn, men traditionellt har man skrivit fan, satan och djävulen med liten bokstav. Kanske för att de mest används som svordomar eller mer abstrakta begrepp.

Amanita muscaria ska ha stort A, men flugsvamp ska ha litet F. Foto: Malin Bergendal

Flugsvamp och fosfor

Grundämnen stavas med liten bokstav (när de inte är namn på tidningar förstås): guld, syre, fosfor, plutonium. Men den kemiska beteckningen ska ha versal: Au, O, F, Pu. På samma sätt har arter liten bokstav på svenska, som röd flugsvamp, medan det latinska namnet skrivs Amanita muscaria.

Går vi närmare in på naturvetenskapens område, eller för den delen teknikens, är det ett myller av förkortningar, enheter och specialfall. Men det får räcka så här.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV