EU-länderna står fullständigt bakom sin chefsförhandlare i diskussionerna om framtiden efter brexit.
”Vi är fast beslutna om att nå ett avtal, men inte till vilket pris som helst, fastslår permanente rådsordföranden Charles Michel i Bryssel”.
Trots att Storbritannien formellt redan lämnade EU den 31 januari i år fortsätter brexit att vara ett huvudämne när EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas till toppmöte.
Nu handlar det om vilka villkor ska gälla för handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari 2021, då nuvarande övergångsregler löpt ut.
Framtidsförhandlingarna med Storbritannien har hittills gått trögt och är inte alls så långt gångna som alla hade önskat vid det här läget.
EU-sidan tänker dock inte ge upp.
– Vi är hundraprocentigt eniga och vi stöder vår chefsförhandlare Michel Barnier fullt ut, säger Charles Michel efter ledarnas brexitdiskussion på torsdagseftermiddagen.
Fortsatta samtal
I ett gemensamt uttalande ber EU-länderna nu chefsförhandlare Barnier att ”fortsätta förhandlingarna under de kommande veckorna”, samtidigt som Storbritannien uppmanas att ”göra nödvändig rörelse för att möjliggöra en överenskommelse”.
– Ett avtal är viktigt för EU men också för Sverige, för vår tillväxt, våra jobb och välfärden. Vi måste göra vårt yttersta från båda sidor för att vi ska nå fram till en överenskommelse, säger statsminister Stefan Löfven (S) på en svensk pressträff inför toppmötet.
Förhandlingarna har främst kört fast på frågan om hur tvister mellan parterna ska lösas, hur man garanterar rättvisa produktionsvillkor och inte minst vem som ska få fiska hur mycket i brittiska vatten.
Barnier hoppas ändå komma vidare under fortsatta samtal i London nästa vecka och därefter under en vecka i Bryssel.
Vad säger Johnson?
Storbritannien har för sin del utlovat besked efter toppmötet om hur man ställer sig till fortsatta diskussioner.
En viss oro finns för att premiärminister Boris Johnson kan tänka sig att helt sonika avbryta samtalen – även om få tror att det verkligen blir så.
– EU vill komma överens och jag tror att det också är bra för Storbritannien att hitta en överenskommelse. Så jag utgår från att båda parter anstränger sig, säger Löfven.
En källa med ytterst god insyn i förhandlingsläget öppnade i onsdags för en fortsättning, genom att konstatera en uppgörelse är svår men inte omöjlig om båda sidor fortsätter att prata och arbeta intensivt under kommande veckor.
Strid om klimatet
Kring toppmötets andra huvudfråga, klimatet, råder betydligt större oenighet bland EU-länderna. I Bryssel hålls en inledande diskussion om hur man ser på de utsläppsmål till år 2030 som EU-kommissionen vill skärpa till ”minst 55 procent”, jämfört med utsläppsnivåerna år 1990.
Sverige och tio andra EU-länder, däribland Frankrike och de nordiska länderna, har i en gemensam framstöt tryckt på för att kommissionen ska få igenom 55-procentsförslaget.
På samma gång arbetar dock regeringen också för ett ännu skarpare mål. I riktlinjerna inför ett miljöministermöte nästa vecka anser regeringen att målen bör ”skärpas till minst minus 60 procent, med sikte mot 65 procent”.
Något beslut om 2030-målen väntar dock inte förrän i december.
EU-bas i karantän
Under fredagen avslutats toppmötet med diskussioner om relationerna till Afrika och en genomgång av coronaläget.
Om det sistnämnda har ledarna fått en högst påtaglig påminnelse under torsdagen, sedan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hastigt fått kasta in handduken.
”Jag har just informerats om att en medlem av min stab i morse testat positivt för covid-19. Jag har själv testat negativt, men som försiktighetsåtgärd lämnar jag omedelbart toppmötet för att isolera mig själv”, skriver von der Leyen på Twitter.
Fakta: Toppmöten i coronaskugga
Coronapandemin har kraftigt försvårat EU-ländernas möjligheter att hålla sina toppmöten. Under våren och sommaren hölls i stället en rad webbmöten där stats- och regeringscheferna endast deltog på distans.
Fysiska möten i Bryssel återupptogs i juli då statsminister Stefan Löfven (S) och hans kollegor enades om sin syn på nästa långtidsbudget och det ekonomiska coronastödet.
I september fick ett extrainsatt möte skjutas upp i en vecka sedan EU:s permanente rådsordförande Charles Michel satt sig själv i karantän efter att ha varit i kontakt med en coronasmittad.
Efter veckans toppmöte återstår två inplanerade möten under 2020: en informell träff i Berlin den 16 november samt det ordinarie decembermötet i Bryssel den 10-11 december.
Fakta: Samtalen efter brexit
Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari i år, men lyder under övergångsregler fram till den 31 december för att underlätta för företag och medborgare.
För att avgöra vilka villkor som ska gälla för handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari 2021 pågår förhandlingar sedan i våras under ledning av EU:s Michel Barnier och Storbritanniens David Frost.
Inledningsvis fanns hopp om en uppgörelse senast i oktober, vilket nu bedöms som orealistiskt. Parterna står långt från varandra framför allt när det gäller fisket på brittiskt vatten och hur och var olika tvister ska hanteras.
Från EU-sidan krävs också att Storbritannien drar tillbaka delar av ett brittiskt lagförslag som tagits fram för att kunna kringgå fjolårets utträdesavtal.
