Den 15 oktober 2017 skrev Alyssa Milano en uppmaning på sitt twitterkonto: skriv #metoo om ni någonsin blivit sexuellt trakasserade. Efter ett dygn hade över tolv miljoner kvinnor skrivit in hashtaggen på olika sociala medier. Uppmärksamheten blev enorm världen över och yrkeskår efter yrkeskår lyfte omfattningen av sexuella trakasserier på sina arbetsplatser.

I Sverige skrev media mycket om några uppmärksammade fall som slutade i domstol. Det kanske mest uppmärksammade fallet var Cissi Wallins anmälan mot Fredrik Wirtanen, som hittills resulterat i att Wallin blev den som dömdes för grovt förtal (något som båda parter överklagat med olika skäl). I efterhand har det också höjts kritik mot hur tidningar skrev kring detta. Tidigare i år kom Åsa Linderborg, dåvarande kulturchef på Aftonbladet ut med boken Året med 13 månader, där hon är kritisk mot sina egna texter och mot hela mediebranschen i stort.

Fokusera på grundfrågan

Men vi bör inte lägga för stort fokus på några enstaka fall i detta, menar Malin Nordström, som startade metoo-dagen för två år sedan.

– Det blev snabbt fokus på några få män och offentliga uthängningar. Men grejen var ju att miljoner kvinnor skrev under den här fredliga revolutionen. Tanken med den här dagen är att återta initiativet till gräsrotsnivå, säger hon.

Även den efterföljande diskussionen om vad som var rätt eller fel att skriva under denna period handlar trots allt om media och vad media publicerar. Men grundfrågan som inte får glömmas bort är alla de miljoner kvinnor som berättade om sina erfarenheter, menar Malin Nordström.

– Det vore en dröm om alla företag, alla skolor och alla föreningar tog till sig metoo-dagen och tänkte igenom vad man kan göra på ämnet? Kan man göra en enkät? Bjuda in en föredragshållare? Min målbild är att det ska vara lika självklart som att köpa en present på mors dag, att alla gör någonting på denna dagen.

Sker många positiva initiativ

Sedan hon startade hemsidan och facebooksidan Metoo-dagen så har hon fått reda på en hel del positiva initiativ som sker runtom i landet.

– Bland annat hörde poliskåren i Malmö och biblioteket i Hagfors av sig för att använda loggan. Men det finns givetvis fler positiva exempel som genomförs utan att jag känner till det, säger hon.

Ett positivt exempel hon gärna lyfter är elevkåren på hennes dotters skola, Kungsholmens gymnasium.

– På första årsdagen så ställde de upp anslagstavlor där man kunde skriva anonyma lappar om vad de varit med om, och det blev en ögonöppnare. Min dotter berättade att hon stod och läste och bara grät. Det var alltifrån incest till överfall och våldtäkter. Då blev det tydligt att det här händer precis runtomkring oss. Så ifjol hade de en hel temavecka  kring den 15 oktober och även i år har de ett tema där de bland annat pärlar armband som säljs för att stötta föreningen Storasyster.

Ser du andra positiva förändringar i samhället sedan metoo?

– Samtyckeslagen är ju den konkreta sak som verkligen har förändrat saker, men den har man ju jobbat för i många år också. Sen tror jag att vissa arbetsplatser säkert har blivit bättre på att lyfta de här frågorna medan andra trillat tillbaka i gamla hjulspår. Men jag tror att fler vågar höja rösten nu på ett annat sätt än vad man gjorde tidigare. Man vet att det kommer att finnas någon som stöttar och man känner sig inte ensam i det. Och sen hoppas jag ju att det inte finns en enda chef längre som reagerar med ”ja, ja, lite sånt får man räkna med”. Det är ingen som vågar säga det längre.

Hon hade önskat att också media hade skrivit mer om samhällsfrågan som sådan  än att belysa de enskilda fallen.

– Jag förstår att det pågående arbetet  inte har samma nyhetsvärde och att man behöver sälja lösnummer, men det är ju eleverna i 5B som behöver lära sig om det här. Det behöver tas upp från allra första början, redan på dagisnivå behöver man prata om de här frågorna, och i fotbollslaget och i mellanstadieklassen.