I juni förra året förhandlade EU fram ett frihandelsavtal med Mercosur – en tullunion som består av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Avtalet lär få stora konsekvenser på miljön.

Växthusgaserna riskerar att öka, den biologiska mångfalden minska och Amazonas och andra skogar försvinna i snabbare takt än idag, enligt en ny analys som Kommerskollegium gav ut 1 oktober. Detta eftersom avtalet troligtvis skulle leda till att bland annat mer soja, kött och biobränsle produceras i Latinamerika istället för inom EU.

– Avtalet är ett hot för mänsklighetens överlevnad (…) Vi har inte tid att blunda för klimatkrisen och måste ställa om för vår och planetens överlevnad, skriver organisationen Jordens Vänner i sitt yttrande, som är publicerat i analysen.

De betonar också att livsmedelsförsörjningen i Mercosur-länderna skulle försvåras eftersom avtalet gynnar industriellt jordbruk, snarare än småskaligt jordbruk. Dessutom hotas ursprungsbefolkningarnas rättigheter.

Få i Sverige känner till avtalet

Men få svenskar känner till frihandelsavtalets konsekvenser. När folkrörelsen Skiftet gjorde en SIFO- mätning med över 1000 deltagare visade det sig att 74 procent inte visste att avtalet fanns. Det är ungefär lika stor andel som är oroade över utvecklingen i Amazonas.

– Det är  inte överraskande (…). Svensk media bevakar knappt frågan när avtalet är förstasidesstoff på kontinenten. Det är ett demokratiproblem när avtalet är avgörande för Amazonas framtid och därmed hela jordens, säger Robin Zachari, kanslichef på folkrörelsen Skiftet i ett pressmeddelande.

Enligt Skiftet visar en ny studie från den franska regeringen att avtalet, som ska öka bland annat köttexporten till EU, kan leda till en ökning av avskogningen med 25 procent.

– Dessa frågor förtjänar att debatteras brett, men det går inte om media inte bryr sig, säger Robin Zachari.

Ännu har frihandelsavtalet inte trätt i kraft

Avtalet är förhandlat mellan EU och Mercosur, men kommer inte att träda i kraft förrän det har röstats igenom i EU-parlamentet och i Europeiska rådet. Det kan även behöva röstas om i riksdagen, beroende på vad det innehåller, enligt Emma Sävenborg, utredare på Kommerskollegium.

I deras analys lyfts att “trenden kring avskogning i Brasilien och Argentina är bekymmersam”, men att båda länderna har stora möjligheter att producera mer utan att ta nya marker i anspråk ifall de skapar en effektivare produktion.

– Det finns stora risker att avtalet leder till ökade utsläpp och avskogning, men det finns också sätt att undvika det om Mercosurländerna tar till effektiv lagstiftning och reformer, säger Emma Sävenborg, utredare på kommerskollegium.

Men det kommer väl inte Brasilien göra?
– Avtalet skapar möjlighet till dialog. Det är ändå positivt för det ger möjlighet att sitta ned med de här länderna och diskutera de här frågorna, säger Emma Sävenborg.

I Kommerskollegiums analys lyfts också att EU:s politik mot avskogning skulle kunna påverka länderna, något som dock Skogsstyrelsen svarat i sitt yttrande att de är tveksamma till hur det skulle gå till.

Många vill ha klimatvänliga handelsavtal

EU-parlamentet har uttryckt att de inte kan acceptera Mercosur-avtalet i sin nuvarande form. Och över 340 ideella organisationer har skrivit i ett öppet brev till EU att förhandlingarna med Mercosur-länderna måste stoppas.  
Samtidigt vill 57 procent av svenskarna att EU bara ska skriva under avtal som motverkar negativa klimatförändringar, enligt Skiftets SIFO-mätning.

– Det visar att en majoritet vill ha offensiva avtal som inte bara är ”business as usual” utan aktivt ska motverka negativa klimatförändringar. Därför måste det folkliga motståndet fortsätta mot fulhandelsavtal som hotar Amazonas, säger Robin Zachari på Skiftet.