Hälften av all fossil koldioxid som släppts ut sedan den industriella revolutionen skulle kunna sugas upp om 30 procent av jordens exploaterade markområden återställs. Samtidigt skulle drygt 70 procent av alla hotade arter kunna skyddas från utrotning. Men då gäller det att naturen återställs på ett smart sätt, enligt en ny studie.
Ofta finns en inbyggd konflikt mellan klimathänsyn, biologisk mångfald och ekonomiska intressen när naturområden ska skyddas. Nya skogsområden suger till exempel upp mer koldioxid från atmosfären, medan en ängsmark kanske skulle gynna fler hotade arter – och i bägge fallen försvinner möjligheten att odla mat.
Nu har en internationell forskargrupp angripit problemet genom att utveckla en modell som täcker i stort sett hela jordens markområden och kombinerat detta med uppgifter om kolupptag och kunskap om livsbetingelser för drygt 20 000 djurarter.
Yta ett dåligt mått
Beräkningarna visar att effekten på klimat och biologisk mångfald kan variera hela sex gånger beroende på hur och var det skyddade området placeras, även om ytan är densamma. Endast yta är alltså ett dåligt mått när det gäller naturskydd, skriver forskarna i sin studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
På motsvarande sätt varierar effekten kraftigt om fokus bara ligger på något av kriterierna klimathänsyn eller biologiska mångfald.
I modellen har forskarna därför balanserat dessa faktorer, för att hitta en optimal nivå mellan klimat, biologisk mångfald och ekonomi. Resultatet visar att om 30 procent av jordens exploaterade markområden skulle återställas enligt denna formel, skulle drygt 70 procent av de arter som hotas med utrotning kunna räddas.
Dessutom skulle den ökande växtligheten absorbera ungefär 465 miljarder ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär hälften av all den extra koldioxid som har släppts ut sedan början på den industriella revolutionen.
Parisavtalet grundläggande
Att återställa mark som exploaterats för bete och jordbruk leder till att produktionskapaciteten minskar. Den förlusten skulle enligt forskarna kunna kompenseras till 55 procent genom ett effektiviserat jordbruk, minskat matsvinn och en övergång till mer vegetarisk föda.
”Om vi är smartare när vi återställer ekosystemen så kan vi pricka av klimat, biodiversitet och ekonomi på samma gång”, säger studiens försteförfattare i ett pressmeddelande.
Forskarna understryker att deras beräkningar förutsätter att befintliga naturområden förblir oexploaterade och att utsläppen av växthusgaser minskar i takt med målen för Parisavtalet. De påpekar också att klimatförändringarna kan leda till minskad biologiska mångfald, även om naturområden återställs.
Fakta: Dåligt betyg för globalt naturskydd
FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) utformades vid konferensen i Rio de Janeiro 1992, trädde i kraft 1993 och har ratificerats av 196 länder.
Länderna förbinder sig att tillsammans arbeta för att bevara arter och nyttja naturresurser på ett hållbart sätt.
2010 enades länderna om de 20 Aichimålen, som skulle gälla fram till 2020. Dessa mål syftar till att på olika sätt hejda förlusten av biologisk mångfald, skydda känsliga ekosystem och säkerställa viktiga ekosystemtjänster (rent vatten, frisk luft, pollinering etcetera).
När resultatet nyligen utvärderades i rapporten GBO-5 konstaterade FN:s konvention för biologisk mångfald att inget av de 20 Aichimålen hade uppnåtts.
Dock syntes vissa framsteg just när det gäller andelen skyddade naturområden. De hade ökat från 10 till 15 procent på land, och från 3 till ungefär 7 procent till havs. De överenskomna målen var 17 respektive 10 procent.
Källor: cbd.int, Naturvårdsverket
