Om skördetröskor hade uppfunnits på Emil i Lönneberga-tiden skulle Alfred och Lina ha blivit överflödiga och fått sitta och fläta korgar på fattighuset. Men det är så vår tid ser ut. Vi har teknik som gör stora människomassor överflödiga och ingen vet riktigt vart de ska ta vägen. Robotiseringen har länge pekats ut som boven i dramat, men det är inte industrirobotarna som dränerat västvärlden på jobb. Apples Macintosh byggdes 1984 i en genomrobotiserad fabrik i USA. Senare förstod man att kineser istället kunde sköta jobbet mot en skitlön och under skitvillkor, så slapp man punga ut för svindyra robotar.

Först när kostnaderna för robottillverkningen sjunkit har en del av produktionen flyttats tillbaka till de rika ursprungsländerna. Det gör dock ingen skillnad, vare sig för arbetstillfällena eller för skatteintäkterna. Jobben var ju sen länge borta från hemmaplan. Och informationsteknologin hittar alltid den billigaste utvägen, som att sätta hundratusentals indier på call centers där de utför kundservice åt amerikaner.

Konstigt nog blir it-sektorn ändå inte bara överöst med riskkapital, utan också med lovord: Här skapas framtidens jobb! Men de nya jobben kommer inte ens i närheten av alla de arbetstillfällen som teknikskiftet avskaffat. Och om vi tittar närmare på de nya jobb som skapats – vilken nytta har de egentligen för allmänheten? Google fick mediehusen i gungning genom att kapa åt sig halva annonskakan och gav oss i gengäld en ökad efterfrågan på sökmotoroptimerare.

De produkter som de nya appföretagen utvecklar skulle vi nog klara oss ganska bra utan, såvida vi inte anser det livsnödvändigt att via en app exempelvis få veta om mjölken i kylskåpet håller på att bli gammal. Alla blir inte glada av att automatiskt omdirigeras till en casinosida när det är nåt helt annat de letar efter. Att den hyllade kredittjänsten Klarna samlar uppgifter om bland annat vår dygnsrytm är kanske inget vi bett om. Men det är sånt de flesta begåvade programmerare måste slava med.

De arbetar med big data för att kartlägga vår kreditvärdighet och våra konsumtionsmönster, vilket som bekant förfinar övervakningsmöjligheterna. Dagens it-bizniz får massor av beröm för sina innovativa affärsidéer, men de riktigt framgångsrika nya näringarna rör sig i själva verket inom traditionella områden, som casino, inkasso och förmedlingstjänster. Och förutom den brain drain som unga programmerarsnillen tvingas underkasta sig genom jobben de får hålla tillgodo med har de tjänstebaserade förmedlingsapparna som Uber och dess motsvarigheter återinfört en underklass av springsjasar och sjåare med otrygga arbetsvillkor.

Utöver det ligger en väsentlig del av vinsterna från denna ”jobbskapande framtidsbransch” i ett eller annat skatteparadis.

Eftersom alla som gjorts överflödiga inte kan bli chaufförer eller hyra ut sina bostäder kanske de kan anlitas via nya apptjänster. Varför inte en avsugningsapp som kan heta Napp?

Hade de jordägande bönderna på Emil i Lönnebergas tid fått skördetröskor skulle lantarbetarna kanske ha slagit sönder skördetröskorna. Eller så skulle de helt enkelt ta ifrån bönderna en del av deras skörd. Vad kan vi göra i dag?