EU skärper tonen med ytterligare sanktioner mot både Ryssland och Belarus. ”Jag hoppas att det ska gå fort”, säger utrikesminister Ann Linde (S) efter måndagens EU-möte i Luxemburg. Nu åker hon vidare till Turkiet.
EU:s nya östsanktioner går i två spår: dels för mordförsöket på ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, dels för våldsamheterna mot demonstranter och opposition efter presidentvalet i Belarus i augusti.
– Det fanns en stor enighet om att införa sanktioner med anledning av kemvapenattacken mot Navalnyj så det arbetet sätter igång nu, säger Linde till TT och Ekot i Luxemburg.
Vem som ska utsättas för sanktionerna, i form av visumförbud till EU och frysning av eventuella tillgångar, är ännu inte klart.
– Vi har ju utgått från den lista som Frankrike och Tyskland har, men man kan inte bara säga ja eller nej till en lista. Vi har inte diskuterat namn över huvud taget på själva mötet, utan vi har bara varit eniga om att nu sätter det formella arbetet igång, säger Linde.
Lukasjenko?
För Belarus del handlar det om att ytterligare utöka den sanktionslista på ett 40-tal myndighetsföreträdare som EU-länderna till sist kunde enas om för en dryg vecka sedan.
Frågan nu är om självaste diktatorn Aleksandr Lukasjenko ska sanktioneras. Linde håller tummarna för det.
– På mötet så fanns det en stor samstämmighet om att vi ska gå vidare med sanktioner. Det beror bland annat på att man har fortsatt repressionen, bland annat på söndagens demonstrationer, och därför ska man ha en ny listning, nya personer – och Lukasjenko med på den listan, säger Linde.
När sanktionsutökandet sker och vem som till sist finns med går dock ännu inte att svara på. Och med tanke på att det tidigare tagit lång tid att enas om själva beslutet så är utrikesministern försiktig.
– Jag kan tyvärr inte säga något annat än att jag hoppas att det går fortare den här gången, säger Linde.
Till Turkiet
Från EU-mötet i Luxemburg åker utrikesministern nu vidare till Ankara för att under tisdagen bland andra träffa Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu.
Det här är det första utrikesministermötet på sju år. Vi behöver ha en rak och ärlig dialog med Turkiet, säger Linde.
– Jag kommer att säga rakt ut precis vad vi tycker om vad som händer när det gäller att journalister fängslats, att MR-aktivister, fackliga aktivister, politisk opposition och kurdledare har fängslats och att det inte är acceptabelt, säger Linde – som räknar med ett tämligen spänt möte.
– Jag har haft ett bilateralt möte med min turkiske kollega tidigare, i Washington. Och det var, som vi säger på diplomatspråk, ”öppet och ärligt”. Så jag förväntar mig inget annat än att detta också kommer bli det, säger Linde.
Utöver Cavusoglu möter hon på tisdagen även partiledare för oppositionspartiet CHP, kurdiska HDP och företrädare för exempelvis fackförbund och hbtq-organisationer.
Fakta: EU-sanktioner mot öst
EU:s medlemsländer har av olika anledningar infört en rad sanktioner mot myndighetsföreträdare, organisationer och enskilda i den forna Sovjetunionen.
Med anledning av kriget i östra Ukraina och Rysslands annektering av Krim-halvön råder visumförbud och frysta tillgångar för runt 150 personer och organisationer i Ryssland och Ukraina. Ekonomiska restriktioner i form av låneförbud i EU gäller även mot ett mindre antal statskontrollerade ryska storföretag. Dessutom finns särskilda handels- och turistrestriktioner gentemot Krim.
Därtill finns ett mindre antal ryska myndighetsföreträdare med på en sanktionslista över personer som utpekats för brott mot förbudet av användning av kemiska vapen.
För den politiska utvecklingen i Belarus har EU nyligen infört sanktioner mot ett 40-tal myndighetsföreträdare efter de våldsamheter som följt på presidentvalet i augusti. Sedan tidigare finns även sanktioner mot ett mindre antal personer för en rad misstänkta mord och försvinnanden under slutet av 1990-talet.
