Runt om i landet bygger kommuner skyddsvallar och annat för att förhindra översvämningar, vilket kostar enormt stora belopp. Men nästa år kan det bli stopp, eftersom MSB inte kommer kunna bevilja några bidrag till nya projekt då regeringen minskat anslagen med 50 miljoner.
I regeringens budgetproposition dras de bidrag som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fördelar till kommuner som vidtar förebyggande åtgärder mot naturolyckor, främst ras, skred och översvämningar, ner från 74,8 miljoner kronor till 24,8 miljoner kronor per år de kommande tre åren.
– Det kommer att innebära att vi i princip inte kommer att kunna bevilja några bidrag till nya åtgärder i kommunerna. Det här tycker vi är väldigt olyckligt för nu har både vi och andra aktörer, inte minst kommunerna, arbetat med att identifiera riskerna och nu behövs det faktiska, praktiska åtgärder – att bygga vallar, schakta av eller på annat sätt skydda bebyggelse, säger Mette Lindahl Olsson, enhetschef vid MSB.
Hattig handläggning
MSB prioriterar samhällsviktig verksamhet, där konsekvenserna av översvämningar och höjningen av havsnivån, kan bli stora för både samhället och individen. Arvika har exempelvis fått cirka 100 miljoner kronor för att skydda hela sitt centrum från översvämningar.
– Vi förstår inte logiken. Förra året fick vi 55 miljoner kronor extra, totalt 129,8 miljoner, för att de här åtgärderna var så viktiga och nu får vi 50 miljoner kronor mindre än i år. Det blir väldigt hattigt för oss att handlägga de här ärendena. Konkret betyder det här att det inte kommer att finnas så mycket pengar till det alla pratar om – att vi måste vidta åtgärder för att skydda oss mot klimatförändringarna, säger Mette Lindahl Olsson.
Samtidigt som MSB fick sitt anslag för förebyggande av naturolyckor krympt till en tredjedel fick Statens geologiska institut, SGI; 100 miljoner konor för att skydda kommunerna längs Göta älv från ras och skred.
– Jag förstår faktiskt inte hur de tänker när SGI får 100 miljoner för att skydda mot Göta älv och vi får 50 miljoner mindre än i år för hela landet, säger Mette Lindahl Olsson.
Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för planering, säkerhet och miljö vid SKR, instämmer i kritiken mot nedskärningarna.
– Effekten blir att det inte kommer att genomföras lika mycket klimatanpassning i befintlig miljö. Det är synd eftersom det är en angelägen fråga och det här var översökt redan förra året, säger hon.
Nationellt ansvar
Söktrycket från kommunerna har varit högt de senaste åren, ansökningarna brukar landa på omkring 250 miljoner kronor. I år har 14 kommuner sökt bidrag till 19 åtgärder, enligt tidningen Tjugofyra7.
– Vi har lyft att det är viktigt att det måste vara ett nationellt ansvar att klimatanpassa Sverige, därför ska inte kommunerna behöva stå för hela kostnaden.
SKR och MSB har försökt påverka regeringen för att öka anslagen till detta. MSB anser att en rimlig nivå är att de skulle få anslag på 2019 års nivå, det vill säga knappt 129 miljoner kronor. Men istället blev det alltså en minskning till 24,8 miljoner kronor.
– Vi har inte fått någon förklaring till detta, säger Ann-Sofie Eriksson.
Mette Lindahl Olsson säger att hoppet nu står till att det blir förändringar i höständringsbudgeten.
TT har sökt inrikesminister Mikael Damberg för en kommentar.
Fakta: Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, arbetar med att förebygga och mildra effekterna av naturhändelser – främst ras och skred, skogsbrand, storm och översvämning – samt att anpassa samhället till ett förändrat klimat.
En del i detta arbete är att fördela statsbidrag. Varje år kan kommuner ansöka om statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor i bebyggda områden. Under 2020 har MSB 74,85 miljoner kronor att fördela.
14 kommuner har i år ansökt om 240 miljoner kronor i statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Det är det största antalet kommuner som sökt sedan 2014.
Källa: msb.se
