Skördar som förtvinar under gassande sol. Invasiva arter som utrotar viktiga födoväxter. Miliser som stoppar matförsändelser. Klimatproblem, sjukdomar och konflikter gör att hundratals miljoner människor går hungriga varje dag. Nu får FN-organet WFP Nobels fredspris.
Varje dag går 821 miljoner människor hungriga. Av dem är 265 miljoner i direkt livsfara på grund av hunger – ett resultat av krig, klimatförändringar och ekonomiska kriser, enligt FN:s livsmedelsprogram World food programme (WFP).
Att en pandemi slagit med full kraft har gjort situationen än värre.
”FN:s livsmedelsprogram (WFP) får Nobels fredspris 2020, för sina ansträngningar att bekämpa svält, för dess arbete att förbättra villkor för fred i konfliktdrabbade områden och för att fungera som en drivande kraft i försöken att förhindra att svält används som ett vapen i krig och konflikter”, meddelade den norska Nobelkommitténs Berit Reiss-Andersen, enligt TT.
Utrikesminister Ann Linde kommentarade valet av fredspris på en pressträff under fredagen.
– Det här är ett konkret exempel på hur multilateralism och FN levererar konkreta resultat, säger Linde och lyfter fram att det globala målet, nummer 2, är ett av de mål som tyvärr haft en omvänd trend de senaste åren.
– Det beror främst på konflikter och klimatförändringar, men också på coronapandemin.
Vidare poängterade hon att gravida kvinnor, tonårsflickor och barn är de som är mest utsatta för hunger.
– Det kan ha långvariga effekter för den fysiska och mentala utvecklingen, säger Ann Linde.
Madeleine Fogde är chef för nätverket Swedish international agricultural network initiative (SIANI), som sköts av Stockholm environment institute.
– Fantastiskt och bra att de och matkrisen uppmärksammas, det kommer att lyfta hela frågan en nivå, säger hon till Syre.
Ett beslut som kommer att öka pengarna som doneras till organisationen – och de facto mätta magar. Men lika viktigt, är att frågan klättrar på dagordningen, enligt Madeleine Fogde.
Sedan 2014 har antalet hungrande blivit allt fler på grund av krig och konflikter – men också klimatkrisen.
– Vi måste vara vaksamma och agera, det är mycket som kan göras för att vända utvecklingen, säger hon.
WFP prisades för organisationens arbete med att förbättra villkoren för fred i konfliktdrabbade områden och för att fungera som en drivande kraft i försöken att förhindra att svält används som ett vapen i krig och konflikter.
Madeleine Fogde håller med om att de är en värdig vinnare.
– Deras arbete är inte bara att förse människor med mat, de jobbar verkligen hållbart, genom att ge betalkort så att behövande också kan handla i affären och få igång en ekonomi.
Madeleine Fogde hoppas också att priset gör att det blir en diskussion om själva sättet vi producerar mat.
– Vi måste producera sådant som ger näring och inte bara tomma kalorier, det går också att göra jordbruket klimatpositivt. Men det ser olika ut på olika platser i världen, säger hon.
Till Sveriges radio Ekot säger Anne Poulsen, nordisk direktör för World food program, att hon är mycket överraskad och glad över priset.
– Det är ett enormt erkännande och en ära att bli tilldelad priset som vi tar emot med stor tacksamhet. Priset kommer att ha betydelse inte bara för våra kollegor som riskerar sina liv för att ge mat åt människor, utan för de 690 miljoner människor som går till sängs varje natt hungriga, säger Anne Poulsen.
– Det här kommer att hjälpa inte bara World food program utan också våra partners som vi samarbetar med. Och där är den svenska regeringen en av våra viktigaste samarbetspartner i kampen mot hunger.
– Det kommer att övertyga fler att tillgången till mat är fundamental. Så länge det finns hunger så finns det konflikt, och så länge det finns konflikt så finns det hunger, säger Anne Poulsen, till SR.
Malin Flemström, vd för organisationen The Hunger Project Sverige, är också glad över valet.
– Vi tycker det är väldigt glädjande att hungerfrågan får uppmärksamhet. Det är en fråga som ofta hamnar i skymundan av andra stora frågor, men som ofta är tätt sammankopplad med frågor som konflikt, klimat och jämställdhet, säger hon.
Hon hoppas att utnämningen kan ge ett ökat fokus på arbetet med att nå ökad matsäkerhet och minskad hunger, då det skulle gynna en hållbar utveckling.
– Vi har sett en negativ trend sedan 2014 med ökad kronisk hunger i världen. Det behövs ett större fokus på frågan då den är så tätt sammankopplad med andra kärnfrågor, säger hon, och fortsätter.
– Mat kan till exempel användas som vapen i konflikter för att kontrollera befolkningen. Och om man ser till jämställdhet så står kvinnor för majoriteten av världens matproduktion, men nekas ändå tillgång till samma resurser som män.
