En metoo-våg har tagit fart i Danmark – med helt ny kraft. Tre år efter att rörelsen gjorde avtryck i många andra länder kliver mängder av danska kvinnor fram och får sina vittnesmål uppmärksammade.
Uppropen började skalla i slutet av augusti, när den populära programledaren Sofie Linde tog ton under en humorgala i tv.
Linde berättade hur hon som 18-årig nyanställd vid Danmarks Radio blivit uppmanad att ge en ”stor tv-topp” oralsex, under hot om att denne annars skulle förstöra hennes karriär för all framtid.
Det känslomässiga framträdandet – där Linde tittade in i kameran och sade ”du vet vem du är” – har följts av en lång rad metoo-upprop inom flera branscher.
"Debatt om häxjakt"
– Där och då exploderade det, säger Drude Dahlerup, dansk-svensk professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, som bedrivit mycket genusvetenskaplig forskning och länge engagerat sig i kvinnorättsfrågor.
– Det verkar ha funnits en väldigt stor frustration efter den första metoo-vändan, med att det inte kom i gång någon ordentlig debatt.
Metoo-rörelsens framfart 2017 orsakade relativt lite uppståndelse i Danmark, inte minst i jämförelse med Sverige.
Drude Dahlerup ser flera förklaringar, bland annat att den fick sval respons av danska politiker och att den inte fick fäste på bred front via till exempel branschspecifika upprop och hashtaggar i sociala medier.
– Framför allt blev det väldigt mycket debatt om en häxjakt på män, även om i stort sett inga danska kända män blev uthängda med anklagelser. Det var främst kulturmän som förde fram detta, och en del kvinnor, vilket gjorde debatten väldigt svår att gå in i. Det kom inte att handla om trakasserier eller övergrepp mot kvinnor, säger hon.
– En förklaring är att den danska jämställdhetsdebatten under väldigt lång tid har varit stagnerad och matt, i flera decennier faktiskt. Diskursen har varit ungefär ”jämställdhet, det finns ju redan här”.
Skrevs mycket mindre
Under den första metoo-vågen skrevs det nästan fyra gånger så mycket om rörelsen i svenska tidningar som i danska, enligt en studie som kom förra året. Och i de danska tidningarna hamnade det mesta på debatt- och kultursidorna.
– Vi kunde se att debatten stängdes ned i Danmark och att om man gick ut som kvinna blev man förlöjligad och misstänkliggjord. Det kom en reaktion där det talades om att män utsattes för häxjakt och folkdomstolar, säger Jannie Møller Hartley, docent i journalistik vid Roskildes universitet, tidigare journalist och en av upphovspersonerna till studien.
En avgörande skillnad nu är att en så folkkär och erkänd person som Sofie Linde gick i täten, enligt Møller Hartley. Lindes tv-tal följdes kort därpå av ett upprop i mediebranschen, med ett öppet stödbrev som över 1 600 kvinnor skrivit under.
Sedan har det skett upprop och kommit vittnesmål från bland annat musiker, skådespelare, läkare, jurister – och politiker.
– Det är en skillnad att så många kvinnor kliver fram, även från den politiska miljön. Det blir fler aktörer och det är också fler män som ansluter sig till debatten, säger Jannie Møller Hartley.
Lärdomar från Sverige
Det finns så här långt också skillnader i hur sexismen uppmärksammas.
Aftonbladets tidigare kulturchef Åsa Linderborg – som kritiserats kraftigt för långtgående publiceringar under metoo-hösten 2017 – skriver i ett debattinlägg i den danska dagstidningen Information att Danmark tycks ha lärt sig av Sveriges fel.
Hon skriver att mäns karriärer kunde förgöras via enskilda inlägg i sociala medier i Sverige och att man i Danmark i stället ser ut att ”skapa en debatt om makt och mänsklig interaktion”.
2017 gick svenska medier kanske lite för långt, medan de danska kanske inte gick tillräckligt långt, enligt Jannie Møller Hartley.
– Nu är det inga namn som kommer fram i Danmark utan kampen har tagits internt på arbetsplatserna. Som en följd har man inte hängt ut personer på förstasidorna eller haft kampanjartad journalistik för att täcka problemet.
2017 användes Sveriges metoo-uppståndelse med uthängningar av män ofta som ett slagträ i den danska debatten, men det verkar som att fler saker letade sig över sundet, enligt professor Drude Dahlerup.
– Det verkar som att vissa tänkt att det finns saker att lära sig av kvinnorörelsen i Sverige också, säger hon.
Röster om metoo i Danmark
– Jag skakas om av flera av berättelserna.
Den tidigare kulturministern Bertel Haarder (Venstre) ansåg tidigare att metoo-diskussionen gått för långt, men svänger om i en intervju med Information.
– Det var över huvud taget inte ovanligt att kvinnor fick frågor om sina sexliv eller gränsöverskridande kommentarer om sina utseenden. Och det var helt normalt att vissa män regelbundet benämnde kvinnor som läckerbitar eller slampor.
Journalisten Julie Kragh berättar för facktidningen Journalisten om stämningen på tidningen Ekstra Bladet, som hon sade upp sig från tidigare i år.
– Han drog mig i håret och viskade ”Din parfym doftar sex”.
Folketingsledamoten Anne Valentina Berthelsen (Socialistisk Folkeparti) berättar om trakasserier från andra politiker, i tidningen Politiken.
”Det sker hela tiden.”
Den stora rubriken på tidningen Politikens förstasida förra fredagen – ett utdrag ur det öppna stödbrevet till tv-profilen Sofie Linde som publicerades i sin helhet strax under.
– Jag vägrar tro på att det har den allvarliga omfattning som vissa ger intryck av.
Dansk Folkepartis tidigare ledare och grundare Pia Kjærsgaard går på tvären med kvinnliga politikers upprop. I en intervju med Jyllands-Posten säger hon att kvinnor behöver bli bättre på att säga ifrån.
– Jag har fått höra att jag har en bred röv. Erbjudanden om att bli sexuellt tillfredsställd av en äldre manlig kollega.
Bianca Michelsen, kvalitetskontrollant i betongbranschen, vittnar om trakasserier på arbetsplatsen för nyhetsbyrån Ritzau. Hon är ansluten till fackförbundet 3F, som i en enkät funnit att sju av tio upplever att det finns sexism på arbetsplatsen.
– Danmark är ett platt litet skitland, där antimoralism och anticensur är vår andliga grund.
Filmproducenten Peter Aalbæk Jensen förklarar för Expressen Kultur varför metoo-debatten dröjt i Danmark. Han var en av få personer som hängdes ut med anklagelser om trakasserier i danska medier hösten 2017, och försvarade sig då med att det låg i hans ”natur”.
Fakta: Metoo
I början av oktober 2017 briserade skandalen kring Hollywood-producenten Harvey Weinstein, som av en mängd kvinnor anklagades för sexuella trakasserier.
#metoo tog fart på Twitter efter att skådespelaren Alyssa Milano den 15 oktober uppmanade alla som utsatts för sexuella trakasserier att skriva ”me too” som status. Under hashtaggen vittnade kända och okända kvinnor om sexuella trakasserier och övergrepp i sociala medier.
I Sverige växte rörelsen med upprop från olika branscher där mängder av kvinnor skrev under med sina namn och delade med sig av sina berättelser.
Både i Sverige och utomlands fick kända profiler lämna sina jobb efter anklagelser om sexuella trakasserier mot kvinnor.
