Sveriges allra rikaste 1 procent av befolkningen har mer än fyra gånger så hög inkomst i dag som 1995. Det skrev Syre om häromdagen. Men de ekonomiska ojämlikheterna ska i ett första skede inte åtgärdas genom högre skatter på höginkomsttagarna, anser Jämlikhetskommissionen. Istället vill man höja momsen på mat, ändra rotavdraget och ta pengar från biståndet till asylsökande.
Häromdagen skrev vi i Syre om att ojämlikheterna har ökat rejält. 1 procent av Sveriges befolkning har mer än fyra gånger så hög inkomst idag jämfört med 1995. Samtidigt har inkomsterna för de fattigaste bara höjts marginellt. Det visar Jämlikhetskommissionens slutrapport.
Orsaken till ojämlikheterna är en rad politiska beslut och icke-beslut som har gjort att de rikaste dragit i väg när det gäller inkomster, främst från värdepapper som aktier och obligationer.
Några av dessa politiska beslut hänger ihop med att styrningen av ekonomin har ändrats sedan 1990-talet. Innan dess var staten väldigt aktiv med att stimulera ekonomin i lågkonjunkturer. Bland annat drog man igång stora investeringar för att minska arbetslösheten under vissa perioder. Men sedan 1990-talet har staten överlåtit åt Riksbanken att försöka stimulera ekonomin genom att höja eller sänka räntan. Det funkar inte längre, skriver Jämlikhetskommissionen.
– Den vägen är utdömd och det vore bra att övergå till mer statliga stimulanser. Det har vi ju sett nu under coronapandemin, att det är vad som fungerar, säger Per Molander, ordförande i Jämlikhetskommissionen.
Den låga ränta som Sverige har leder också till att aktierna trissas upp, och de rikaste blir mycket rikare.
En annan orsak till inkomstökningen hos de rikaste handlar om hur skatterna och avdragen har ändrats sedan 1990-talet. Till exempel innebär ränteavdragen, att bostadsägare kan dra av räntan från sina bostadslån på skatten och att 17 miljarder kronor därmed uteblir i skatteintäkter för staten. Ränteavdragen har orsakat stora ekonomiska skillnader och är dessutom dåligt för stabiliteten, enligt Per Molander.
– Sverige har fått omfattande kritik från EU och OECD för att vi har ett alldeles för generöst system när det gäller ränteavdragen. De brukar vara ganska artiga annars. När de säger så tydligt att dessa ränteavdrag inte är lämpliga, tyder det på att ränteavdragen är ett problem som skapar instabilitet på allvar, säger Per Molander.
Men även om det nämns i utredningen att Jämlikhetskommissionen anser att ränteavdragen borde tas bort på sikt har de inte lagt fram några skarpa förslag om att vare sig ändra räntan eller skatterna.
– Vi har inte kunnat genomföra en hel skatteutredning. Sådana förändringar måste harmoniseras med kapitalbeskattning bland annat. Det är ett jätteprojekt att ta in alla delar och vi hade inte heller den kompetensen. Det föll utanför ramarna för vårt uppdrag, säger Per Molander.
Flera åtgärder för att lyfta de fattigaste
Istället försöker man komma åt ojämlikheten genom att ge förslag på hur de fattigaste ska kunna lyftas. En av utredningens största slutsats är att det måste satsas på skolan, förskolan och att få fler föräldrar i utsatta områden att sätta sina barn i förskolan. För på så sätt får barnen mycket större möjligheter att ta sig fram i samhället som vuxna.
En annan viktig punkt är att förbättra tryggheten för sjuka och arbetslösa. Jämlikhetskommissionen anser att sjukpenningen borde höjas till 80 procent av lönen innan skatt, i varje fall för de 80 procent av arbetstagarna som har lägre inkomster. De vill att arbetslöshetsförsäkringen ska bli obligatorisk och att det bör utredas hur tryggheten ska förbättras för dem som idag inte kvalar in i trygghetssystemet eftersom de jobbar deltid eller i gig-ekonomin med inkomster som kommer sporadiskt.
Staten måste ta ansvar för fler hyresrätter
Jämlikhetsutredningen vill också se förbättringar för hyresgäster. De vill att staten tar ett större ansvar för att se till att billiga hyresrätter byggs, att hyresgästerna ska få större makt att stoppa lyxrenoveringar av deras lägenheter, och att allmännyttan ska få större mandat. Samtidigt vill man att den kommunala fastighetsavgiften inte längre ska ha ett tak, men däremot ett golv. Det skulle innebära att personer som bor i dyra hus får betala en mycket högre avgift.
Kommissionen presenterar också en rad förslag för att förbättra asylprocessen och integrationen. Bland annat vill man att staten ska ta över ansvaret för de asylsökande. Det skulle bli mer effektivt och möjliggöra att de asylsökande kan gå samhällsorienterande utbildningar under tiden som de väntar på uppehållstillstånd, menar Jämlikhetskommissionen. De vill också höja dagersättningen för asylsökande som inte har höjts sedan 1994 och ligger på 630 kronor i månaden – en summa som ska täcka kostnader för sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar, kläder, skor, andra förbrukningsvaror, fritidsaktiviteter och ibland mat. Det går visserligen att söka särskilt bidrag om pengarna inte räcker men då måste den asylsökande bevisa varför hen har starkt behov av denna ersättning.
Härifrån tas pengarna – bistånd, moms och rotavdrag
Notan för alla åtgärder som Jämlikhetskommissionen presenterar antas bli 35 miljarder kronor som ska finansieras genom att ta ungefär tre lika stora delar från dessa områden:
1. Ändra momsen på mat från dagens 12 procent till 25 procent – ett förslag som Riksrevisionen presenterat tidigare. För att minska risken för att låginkomsttagare och barnfamiljer skulle få det sämre behöver en sådan förändring kompenseras med till exempel höjt barnbidrag och bostadsbidrag, anser Jämlikhetskommissionen.
2. Ändra rotavdraget så att det går till nybyggnation av billiga hyresrätter i stället för att bekosta människors köksrenoveringar och verandor.
3. Tillfälligt ta 15 miljarder från biståndsbudgeten. Detta motiveras med att asylsökande ofta hör till dem som är allra fattigast, och att flera av Jämlikhetskommissionens åtgärder riktas mot denna grupp.
Men varför ta från biståndet och då missgynna fattiga utomlands?
– Vi omdisponerar bara biståndet till de som kommer hit. Det här är pengar som kommer ungefär samma kategorier till dels och delvis samma länder, eftersom många skickar tillbaka pengar till sina släktingar. Även inom OECD:s definition av bistånd får man ta med några miljarder i biståndsbudgeten som spenderas i Sverige, säger Per Molander.
Är det inte mer rimligt att ta från de rika här, om deras inkomster ökat så mycket under senare år?
– I offentliga utredningar får man som huvudregel inte föreslå finansiering via höjda skatter, utan förslagen måste ligga inom befintliga utgiftsramar. Vi nämner att vi anser att ränteavdragen ska tas bort på sikt, men kan inte ge skarpa förslag om det. Vad gäller jobbskatteavdraget föreslår vi inte att ta bort det, eftersom det finns många analyser som pekar i riktningen att fler har kommit i sysselsättning efter att det avdraget infördes. Men om politiker föredrar andra sätt att finansiera åtgärderna så är det helt okej, säger Per Molander.
Anna Langseth
Läs alla delarna om ojämlikheten i Sverige:
Så mycket har de rikas inkomster höjts sedan 1990-talet
Tankesmedjan: Att ta från de rikaste skulle inte gynna välfärden”
