Den var full av förolämpningar och sakpolitiken lyste med sin frånvaro. Med en av de mest hätska debatterna någonsin i ryggen intensifieras nu kampen om USA:s väljare, fem veckor före presidentvalet.
”Debattens stora förlorare var det amerikanska folket som inte fick mycket utöver 90 minuters konstant käbbel och avbrytningar”, skriver Mitch McKinney, professor i statsvetenskap vid University of Missouri och expert på politiska debatter, i en kommentar till TT.
Nu väntar en valrörelsespurt i form av ytterligare två tv-debatter, den 15 och 22 oktober, samt otaliga kampanjframträdanden i de så kallade vågmästardelstaterna där presidentvalet i realiteten avgörs.
Grinig president?
I en tid då över 200 000 amerikaner dött i covid-19, landet skakas av protester mot rasism och presidenten just gjort en kontroversiell HD-domarutnämning har USA:s väljare många frågor – och de fick få svar i tv-duellen. Frågan är om tittarna snarare tappade lusten att rösta, med tanke på den hätska tonen.
”Den övergripande bilden av Donald Trump var den av en grinig president”, skriver McKinney och lägger till att Trump var som uppslukad av strategin att markera mot sin motståndare genom hån, öknamn och att konstant avbryta honom.
Om det är sant beror naturligtvis på vem man frågar. Trumpkampanjen anser att presidenten dominerade debattscenen och att den demokratiske utmanaren Joe Biden framstod som svag, rapporterar public servicekanalen NPR.
Det budskapet kommer sannolikt att trummas in inför nästa debatt.
Direkt tlll folket
Biden gjorde också hätska utspel, han kallade bland annat presidenten för clown och lögnare. Men han undvek felsägningar som skulle kunna elda på Trumps utspel om att han är för gammal eller inte tillräckligt skarp för att vara president, något som hans anhängare befarat.
”I flera av svaren talade han direkt till amerikanska folket och uttryckte medkänsla för deras kämpande (i vardagen)”, skriver McKinney om Biden.
Ett sådant ögonblick var då Biden talade om vad han anser är Trumps misslyckade hantering av coronaviruspandemin:
– Ni där hemma, hur många av er gick upp i morse och satt vid köksbordet med en tom stol, för att någon dött av covid? Hur många har förlorat er mamma eller pappa utan att kunna tala med dem, frågade Biden.
– Du hade förlorat många fler människor, kontrade Trump.
Vitmakt och valfusk
Om det var Bidens mer lågmälda retorik eller Trumps stridslystnad som gick hem hos väljarna kommer att visa sig de närmaste dagarna.
I flera av de opinionsundersökningar som gjordes omedelbart efter debatten utsågs dock Biden till segrare: 48 procent anser att han vann gentemot 41 procent för Donald Trump, enligt en mätning som tv-kanalen CBS och opinionsinstitutet Yougov gjorde bland tittare.
Men störst rubriker lär presidenten Donald Trump få. Att han i debatten sade sig vara villig att fördöma vitmaktgrupper, men sedan inte gjorde det, lär diskuteras intensivt framöver. Likaså presidentens fortsatta attacker mot poströstande, där han utan bevis antydde att det kan leda till valfusk.
Bakgrund: Elektorer utser USA:s president
USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen. Totalt finns 538 elektorer, minst 270 krävs för att bli president.
Den kandidat som får flest röster i en delstat får alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt efter resultatet). Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet. 2016 fick demokraten Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än republikanen Donald Trump – men Trump vann ändå valet.
En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen (det vill säga antalet representanthusledamöter plus de två senatorerna), ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsområdet DC tilldelats tre elektorer.
Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York med 29. Störst bland de mycket jämna så kallade vågmästardelstater där det pendlar mellan republikansk och demokratisk majoritet och där valet i realiteten avgörs är i nuläget Florida, som liksom New York har 29 elektorer, samt Pennsylvania (20), Ohio (18) och North Carolina (15).
Elektorssystemets försvarare säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande. Dess kritiker menar att det är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster nationellt inte alltid vinner.
Källa: Real Clear Politics och Politico.
