På måndagen firade miljöaktivister på flera håll i landet. Det var sång, skrän och fuldans på gator och torg. Att Preem drar tillbaka sin ansökan om att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil ses som en historisk seger efter år av demonstrationer, blockader och mejlande till politiker.

Nu börjar vardagen och plötsligt är det inte lika självklart hur miljörörelsen ska se på Preems framtidsplaner. Samtidigt som oljebolaget meddelade att oljeraffinaderiet i Lysekil inte kommer att byggas ut sa man samtidigt att man planerar storskalig produktion av biobränslen. En ny ansökan kommer att lämnas in under hösten.

– Beslutet är ett viktigt steg i att accelerera omställningen vid båda raffinaderierna, från fossil produktion till förnybart, säger Preems vd Magnus Heimburg i ett pressmeddelande.

Klimat– och miljöminister Isabella Lövin jublade över detta och pekade på att Preem framhöll regeringens poltik för att stötta biobränslen som en orsak till att man omvärderat vad som ger bäst lönsamhet. Regeringen har nyligen föreslagit att den så kallade reduktionsplikten ska vässas, så att andelen biobränsle som blandas in i bensin och diesel ökar. En reduktionsplikt för flygbränsle införs också. Dessutom utlovas statligt stöd till bolag som bygger raffinaderier för biobränslen.

Naturskyddsföreningen: Behövs mer biodrivmedel

Också Naturskyddsföreningen välkomnar beskedet om storsatsning på biobränslen. Man betonar att det skogsbruk som bidrar med råvaran behöver bli mer hållbart. Samtidigt påpekar organisationen att en del av de biobränslen som används idag görs av palmolja, en produkt som driver på skövlingen av regnskog.

– Vi kommer behöva producera mer biodrivmedel från hållbara råvaror, sa ordföranden Johanna Sandahl i måndagens Syre.

Organisationen Skydda skogen varnar å sin sida för att både klimatet och den biologiska mångfalden kommer ta stryk om man satsar storskaligt på biobränslen. När trä förbränns frigörs koldioxid och det tar minst 70 år innan ny skog hinner växa upp och binda kolet igen.

– Kolskulden tar lång tid att betala tillbaka, säger Elin Götmark, talesperson för Skydda skogen.

Från skogsindustrin framhåller man att det till stor del är restprodukter som används för att producera biobränslen idag. Men Skydda skogen påpekar att redan idag bränns hela träd till biobränsle – att förlita sig på biobränslen för att ersätta de stora mängder fossila bränslen som används håller inte, menar man.

– Vi kan inte tänka att vi ska upprätthålla vår industriella civilisation med biobränslen. Vi måste använda andra energikällor som sol, vind och vatten, men också använda mindre energi totalt sett, säger Elin Götmark.

Kontakter mellan Preem och regeringen

Att ta restprodukter från kalhyggen är inte heller oproblematiskt, enligt Elin Götmark. Att i stor skala ta grenar och toppar istället för att låta dem ligga kan gå ut över växt– och djurarter. Den biologiska mångfald som redan missgynnas av ett intensivt skogsbruk drabbas ytterligare. Dessutom kan det göra att markens förmåga att ta upp kol försämras.

– Därmed kan man gå miste om klimatvinsten, säger Elin Götmark.

På tisdagen avslöjar Expressen kontakter mellan regeringen och Preem om de politiska satsningarna på biobränslen. Miljö– och klimatminister Isabella Lövins statssekreterare Eva Svedling gav förhandsinformation om satsningarna i mejl till Preems nya vd Magnus Heimburg. Dessutom träffades Svedling och Heimburg vid två tillfällen efter sommaren.

Utöver Expressens avslöjande om kontakterna mellan Preem och regeringen publicerade Dagens nyheter uppgifter om  att bolaget använt sig av avancerad skatteplanering, bara månader innan man mottog miljardstöd från staten för att överleva under coronakrisen. Tidningen ställde frågor om detta till Preem under veckan som föregick måndagens besked, utan att få svar.