Det är forskare vid universitet i Boulder Colorado i USA, som skriver om årets brandsäsongen i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience.

– Det är inte bara det att det är en stora yta som brunnit som är alarmerande, säger forskaren Merritt Turetsky i ett uttalande som publicerats på Phys.org.

– Det är också andra trender som vi lagt märke till genom att använda data från satelliter, som tyder på att bränderna ändrar karaktär, något som  kommer att få betydelse för vårt framtida klimat.

Zombieeldar kallar forskarna det illavarslande fenomen de nu lagt märke till. Det vill säga eldar som fortsätter pyra under marken, även efter brandsäsongen – bara för att blossa upp igen när temperaturerna stiger under sommarhalvåret.

Kunskapen om zombieeldarna är ännu begränsad. Men det kan betyda att brandsäsongen ett år, kan sätta förutsättningarna för nästa års brandsäsong.

Kolsänkor förvandlas till utsläppspunkter

Hur bränderna i Arktis påverkar klimatet beror på vad som brinner. De vidsträckta skogarna i Sibirien börjar växa igen och binder på så sätt återigen koldioxid. Men om bränderna härjar i myrar som normalt är frusna året runt (så kallad permafrost) – är effekten den motsatta. När de börjar brinna släpps kol ut som varit bundet i tusentals år. 

– Nära hälften av det här årets eldar inom den arktiska cirkeln har skett på permafrostfrusen mark, hälften av den ytan på kolrika myrmarker, säger Thomas Smith, forskare vid London School of Economics, som är medförfattare till studien i uttalandet.

– De rekordhöga temperaturerna och bränderna som följer riskerar att förvandla den här viktiga kolsänkan till en utsläppspunkt, vilket driver den globala upphettningen ytterligare.