Han har lovat att det ska gå fort och att det blir en kvinna. President Donald Trump ska redan i slutet av veckan ge besked om vem han vill se som Ruth Bader Ginsburgs efterträdare i USA:s högsta domstol. Att det blir en konservativ jurist står bortom allt tvivel. Här är tre heta namn.
Amy Coney Barrett, 48 år, federal domare:
Hon är i sammanhanget ung med en gedigen bakgrund och de ”rätta” moralkonservativa värderingarna. Amy Coney Barrett är sedan 2017 federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt (som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin). Innan dess var hon juridikprofessor på sitt gamla lärosäte University of Notre Dame i Indiana.
Louisianafödda Coney Barrett, som beskrivits som en briljant jurist, har även arbetat för nu avlidne Antonin Scalia innan han blev HD-domare. Liksom sin tidigare chef är Coney Barrett en så kallad originalist, det vill säga hon tycker att USA:s grundlag som ratificerades 1788 ska tolkas bokstavstroget.
Hon har sagt att livet börjar vid befruktelsen och hon anser att domare inte ska vara bundna av tidigare prejudikat, skriver tidningen Politico. Det kan få bäring på HD-beslutet ”Roe mot Wade” från 1973 som slår fast kvinnors rätt till abort – och som är en nagel i ögat på många konservativa i USA.
President Trump uppges ha ”sparat” Coney Barrett vid tidigare utnämningar, för att just hon ska bli den som ersätter liberala Bader Ginsburg. Sker detta lär den i USA redan så infekterade debatten om abort och kvinnors rättigheter ta ny fart.
Barbara Lagoa, 52 år, federal domare:
Hon är uttalat konservativ, har kubanskt påbrå och har skrivit historia som den första spansktalande kvinnan i Floridas högsta domstol. Och i fjol utsågs hon av president Trump till federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s elfte distrikt (som omfattar Florida, Georgia och Alabama).
Med en juristutbildning från ansedda Columbia University i New York och sin bakgrund som både åklagare och domare har Lagoa beskrivits som ”essensen av en domare” av Floridas guvernör Ron DeSantis, noterar Politico.
Hennes bakgrund är inte oviktigt, så här sex veckor före presidentvalet. Florida är den viktigaste så kallade vågmästardelstaten och opinionsmätningar visar att det är mycket jämnt mellan Trump och Demokraternas utmanare Joe Biden där. Att utse en Floridabo till HD-domare skulle kunna ge Trump en skjuts i opinionen.
Om hon nomineras lär Lagoa få frågor om varför hon inte hörsammade den begäran som demokrater i senatens justitieutskott i somras skickade till henne. I den ombads hon kliva åt sidan och inte döma i ett fall om tidigare brottsdömdas rätt att rösta – eftersom hon har arbetat med det tidigare.
Men Lagoa satt kvar och var en del av den majoritet som upprätthöll den Floridalag som kräver att brottsdömda måste betala sina domstolsavgifter innan de återfår sin rösträtt.
Allison Jones Rushing, 38 år, federal domare:
Sina unga år till trots utsågs Jones Rushing redan 2018 till federal domare av president Trump, hon verkar nu vid appellationsdomstolen för USA:s fjärde distrikt (som omfattar Maryland, North Carolina, South Carolina, Virginia och West Virginia).
Utbildad vid Duke University i hemdelstaten North Carolina har hon arbetat som advokat i Washington DC. Hon har också jobbat för den konservativa HD-domaren Clarence Thomas samt den ideologiskt liksinnade Neil Gorsuch, innan han blev HD-domare.
Jones Rushing är medlem av konservativa Federalist Society, som arbetar för en mer bokstavstrogen tolkning av grundlagen, samt den konservativa kristna gruppen Alliance Defense Fund. Den sistnämna har kritiserats för sin inställning till hbtq-personers rättigheter, noterar webbtidningen The Hill. Det lär Jones Rushing få frågor om, om hon nomineras till posten som HD-domare.
Fakta: Högsta domstolen i USA
Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten.
I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.
Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.
När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning.
De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.
Källa: Supremecourt.gov
