”Skala bort krimskramset” fnös Kristdemokraternas partisekreterare när partiet i fjol tog ställning för att skära ner på public service och snäva in uppdraget. Den kulturpolitiska talespersonen Roland Utbult uttrycker sig försiktigare och pratar om ”rimliga proportioner”. Det är nyheter och samhällsinformation som ska vara i fokus om partiet får bestämma.

– Rena nöjesproduktioner kan kommersiella aktörer sköta minst lika bra, skriver Roland Utbult (KD) i mejl till Syre.

Den bokade intervjun ställer han in, då han säger sig vara osäker på ”vilka värden Syre står för”. Efter att ha stämt av med partiets pressavdelning, som han som riksdagsledamot säger sig vara ”underställd”, ger han skriftliga svar.

Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki menar att om utbudet blir för smalt tappas delar av befolkningen bort.

– Om det ska vara allas företag måste det också finnas något för alla, säger hon.

Ett brett utbud behövs för att fånga in publiken, inte minst de unga, anser Vasiliki Tsouplaki.

– Går du in på SVT play så finns allt samlat på ett ställe och du tipsas om andra program än de du tittar på, säger hon.

Moderaterna delar KD:s uppfattning. Rollen som ”lägerelds-TV”, det vill säga breda program som samlar en stor del av befolkningen, kan lika gärna kommersiella bolag ta, argumenterade partisekreteraren Gunnar Strömmer när stämman röstade för ett smalare public service.

– När jag samlade min familj kring till exempel damfotbolls-VM, så såg vi det på TV4, sa han till SVT.

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar varnar för att ett snävare uppdrag och mindre resurser till SVT skulle slå hårt mot svensk film– och dramaproduktion. Människor kommer ta del av svensk kultur i mindre utsträckning och istället kommer plattformar som Youtube fortsätta att ta en allt större plats på mediemarknaden, tror hon.

– Man kommer att tappa marknadsandelar till de globala aktörer som träder in istället, säger Lawen Redar.

SD-väljare misstror public service

Svenskarnas förtroende för public service-bolagen har sjunkit det senaste årtiondet. 62 procent av de intervjuade i Medieakademins förtroendebarometer svarade att de hade förtroende för SVT, ett tapp på drygt 10 procentenheter sedan 2010. Polariseringen är tydlig. Bland Miljöpartiets väljare känner 85 procent förtroende för SVT, bland Sverigedemokraternas bara 30 procent.

Vasiliki Tsouplaki ser Moderaternas och Kristdemokraternas offensiv i debatten om public service som ett sätt att fiska röster i den grupp som misstror mediebolagen.

– Man stryker dem medhårs, säger hon.

Det avfärdar Roland Utbult, kulturpolitiskt talesperson för KD:

– Vår ambition med att problematisera public service roll i svensk media har goda avsikter, skriver han.

Roland Utbult tror att den sjunkande förtroendet beror på att det idag finns fler nyhetskanaler, både av traditionellt slag och i form av digitala tjänster.

– Man är inte längre ensam på banan utan möts av konkurrens. Det gäller därför att hålla i sitt uppdrag ”i allmänhetens tjänst”, skriver han.

Sverigedemokraternas kulturpolitiska talesperson Aron Emilsson ger en annan förklaring till det sjunkande förtroendet.

– Det är allmänt känt att bristande opartiskhet och saklighet förekommer. Det har gällt i allt ifrån migrations– till klimatfrågorna och stort och smått där emellan, skriver han i ett mejl.

När Syre ber honom konkretisera hur den bristande opartiskheten ser ut får vi inget svar, men han har återkommande talat om ”vänstervridning”. I vintras väckte Aron Emilsson uppståndelse när han ville kalla chefer på SVT och Sveriges radio till kulturutskottet för att stå till svars. Ett studiosamtal med socialarbetare om ungdomsbrottslighet i ”Morgonstudion” hade fått honom att reagera, liksom SR:s ”P3 med Rebecca och Fiona”.

Inget annat riksdagsparti har gått så långt i sin kritik av enskilda program. KD-ledaren Ebba Busch fick däremot en del att höja på ögonbrynen när hon under EU-valrörelsen i fjol skrev på Instagram om att partiet hade ”statsradion” och ”statstelevisionen” emot sig.  Bakgrunden var rapporteringen om hur EU-parlamentarikern Lars Adaktusson röstat mot abort.

Att tala om statsradio och stats-TV har varit ett vanligt sätt för inte minst moderata gräsrötter att markera distans mot public service, men har sällan varit uttryck som partiledare använt sig av.

SD: Vetenskapligt råd ska granska journalistiken

Enligt Sverigedemokraterna reagerar Granskningsnämnden allt för sällan på opartiskhet och osaklighet, Om partiet får som de vill ska därför ett vetenskapligt råd faktagranska journalistiken.

– Det viktiga är att ensidiga förhållningssätt eller ensidig forskning som inte ger hela bilden av en fråga får stå oemotsagt, skriver Aron Emilsson.

På Sverigedemokraternas landsdagar i fjol diskuterades en motion om att lägga ner public service, som ett av ombuden beskrev som ett ”vänsterorienterat propagandainstitut”. Förslaget röstades dock ner och i dag är partiets linje att slå ihop  SVT, Sveriges radio och Utbildningsradion till ett bolag.

Socialdemokraten Lawen Redar ser SD:s förslag om ett vetenskapsråd som ett angrepp på den oberoende journalistiken.

– Det efterliknar ett auktoritärt system som vi sett i andra länder där staten har befogenheter att begränsa och censurera innehållet i produktionen, säger hon.

Funcke: "Bestämmelse av ungersk kaliber"

Men det finns inget parti som värnar public service oberoende. Det anser tryckfrihetsexperten Nils Funcke.

– I grunden är alla överens om att vilja behålla kontrollen, säger han.

Han är kritisk till de villkor regeringen sätter för public servicebolagen genom sändningstillståndet och till den av regeringen utsedda Granskningsnämnden som ska hålla koll på hur det efterlevs.

– Det finns väldigt detaljerade bestämmelser både när det gäller innehåll och den övergripande verksamheten, säger Nils Funcke.

Särskilt kritisk är han till att public servicebolagen enligt sändningsvillkoren ”ska lyda direkt under regeringen”, i händelse av höjd beredskap.

– Det är en bestämmelse av ungersk kaliber, säger han med syftning på den makt som den ungerska regeringen utövar på public service.

Långsiktig finansiering har framhållits som en nyckel till public service beroende. Tanken är att bolagens anslag ska beslutas för åtta år åt gången efter att den första sexårsperioden löpt ut, men det kan inte vara annat än ett riktlinjebeslut som kan ändras från ett år till ett annat, konstaterade lagrådet.

– Det är en chimär. Vi har ingen planekonomi i Sverige, det är fritt fram för en riksdagsmajoritet att minska anslagen för nästa år, säger Nils Funcke.