Det är bäddat för strid i EU om klimatlagen. Efter att EU-parlamentets miljöutskott röstat för en 60-procentig minskning av utsläppen till 2030 är socialdemokraten Jytte Guteland hoppfull om att dagens mål ska vässas.
Efter miljöutskottets beslut väntar nu en intensiv dragkamp om hur EU:s klimatlag slutligen ska se ut, inte minst kring målet för utsläppsminskningar till 2030. EU-kommissionen väntas under veckan föreslå 55 procents minskningar, vilket är det samma som utskotten för industri och jordbruk i parlamentet röstat för.
När hela EU-parlamentet i oktober beslutat om sin linje tar den kanske tuffaste striden vid. Då ska parlamentet, kommissionen och ministerrådet, där medlemsländerna är representerade, förhandla fram slutprodukten.
S-ledamoten Jytte Guteland är i egenskap av EU-parlamentets rapportör nu den som ska mejsla fram en linje som har en majoritet bakom sig.
– Nu behöver vi se till att det inte vattnas ur. 60 procent ligger i underkant om vi lyssnar på vetenskapen, säger hon.
Det svåraste hindret blir att få med sig medlemsländerna, tror Jytte Guteland. En nyckel för att få med sig Polen och andra länder som håller emot tror hon blir att kunna erbjuda stöd till omställning.
– Men jag kommer också påpeka för de här länderna att kommer vara lättare att få stöd nu när alla är med och ställer om, än om man är absolut sist, säger Jytte Guteland.
"Orealistiskt och skadligt"
I EU-parlamentet är de flesta överens om att dagens mål om 40 procent lägre utsläpp till 2030 inte räcker. Jytte Gutelands ursprungliga förslag var 65 procent minskning till 2030, vilket också hennes utskottskollegor Malin Björk (V), Fredrick Federley (C) och Pär Holmgren (MP) stod bakom. Den femte svenska ledamoten Jessica Polfjärd (M) ansåg däremot liksom hennes konservativa partigrupp att även 60 procent är för mycket.
– Klimatlagen är ett viktigt verktyg för att få ned EU:s utsläpp, men det måste vara ett verktyg som manar till omställning, inte nedstängning. Moderaterna röstade för en ambitionshöjning, men anser att det antagna målet om 60 procent är för orealistiskt och skadligt, säger hon till Europaportalen.
Miljöutskottets beslut innebär också att målet om klimatneutralitet till 2050 blir bindande för medlemsländerna. Det betyder att inget medlemsland får bidra till mer koldioxid i atmosfären. Målen för 2030 gäller däremot bara unionen som helhet.
– Det är en delseger. Det satt långt inne att få in ett bindande element till 2050, men för egen del hade jag gärna gått längre, säger Jytte Guteland.
