I förra veckan kom höstbudgeten som innebar skattesänkningar för sju miljoner svenskar, främst låg- och medelinkomsttagare. Enligt centerpartiledaren Annie Lööf innebär det skattesänkningar på ungefär 1500 kronor per år för en person som jobbar heltid. Tanken är att folk ska börja konsumera mer så att tillväxten rullar igång igen.

Men privatekonomer som Svenska Dagbladet pratat med är tveksamma till att skattesänkningarna verkligen kommer få den effekten.

– Risken är att många är försiktiga och istället satsar på buffertsparande i väntan på en andra smittvåg. (…) Visst är det förvånande att man inte tydligare stöttar de som blivit av med jobben, säger Emma Persson, privatekonom vid Länsförsäkringar, till SvD.

Ylva Yngveson, privatekonomisk expert, är också tveksam till effekten och undrar varför man inte satsat mer på de som blir arbetslösa under coronapandemin.

– Man gör ganska lite för ganska många, varför det inte blir så mycket i kronor och ören för var och en. Möjligen hade det varit vettigt att istället satsa på ett bättre skyddsnät så att inkomstförsäkringar håller måttet när arbetslösheten ökar, säger hon till SvD.

Tomas Ramberg, Ekots politiska kommentator säger i en intervju i Sveriges Radio att delar av dagens budget är en rest från alliansens jobbskatteavdrag.

– Januarisamarbetet har fört fram en lite ovanlig politisk hybrid, ett sossejobbskatteavdrag skulle man kunna säga. Det som är sossigt med det här jobbskatteavdraget är att det är ännu mera fokus nedåt i inkomstlägena på låg- och medelinkomsttagare och att det ska fasas ut efter två år, men det är likväl är det en stor eftergift för socialdemokraterna, för det är ett jobbskatteavdrag, sade han igår i Ekot.