78 procent av kvinnorna har ganska eller mycket goda erfarenheter av att arbeta eller studera med människor med utländsk bakgrund. Årets notering är den bästa sedan mätningarna började 2005 och trenden pekar upp sedan 2007, då siffran låg på 63 procent.

Bland män är 69 procent positiva.

Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi på Högskolan i Gävle, är ansvarig för mångfaldhetsbarometern.

Vad sticker ut i årets barometer?

– Efter asylinvandringen 2015 fann vi mer negativa attityder gällande till exempel sociala rättigheter, värden gick ner från 77 till 55 procent, vilket var oroväckande, och vi visste inte om det var en reaktion och bara tillfälligt. Men nu närmar vi oss nivån före 2016 och andelen positiva är åter i majoritet, säger hon.

Gällande partipolitik konstaterar Fereshteh Ahmadi att bland Miljöpartiets, Centerns, Vänsterns, Liberalernas respektive Socialdemokraternas väljare är en klar majoritet positiv till mångfald; 96, 85, 83, 72 respektive 66 procent. Bland Kristdemokraternas väljare har hälften uttalat sig positivt till mångfald, endast 14 procent negativt. I Moderaterna är en större andel positiv, 38 procent, än negativ och en stor grupp, 47 procent, är varken eller.

– Bortsett från M och SD är en klar majoritet positiv till mångfald och jag drar också en politisk slutsats av detta resultat: Att hur vi ser ett parti eller en partiledare kan skilja sig från hur det ser ut i partiet. Man kan tro att fler anhängare är negativa till invandring än vad det i själva verket är.

Undersökningen baseras på 1035 personer i åldersintervallet 18–75 år. Mångfaldsbarometern, som genomförs vartannat år, mäter även till exempel socialt umgänge med människor med utländsk bakgrund, om personer ska kunna behålla kulturella traditioner och bevara modersmål samt om alla ska ha samma sociala rättigheter.