– Vi räcker inte till, säger Lena Häggberg, rektor i Botkyrka.

Ljusen brinner ännu vid bensinmacken i Norsborg i Botkyrka, där en tolvårig flicka blev ihjälskjuten i början av augusti.

– Jag har flera elever som kände flickan, säger Lena Häggberg, rektor på Hammerstaskolan i Norsborg, efter en tuff start på höstterminen med sorg och oro bland eleverna i årskurs 1-9.

Enligt rikspolischef Anders Thornberg måste även skola och socialtjänst med i arbetet mot nyrekryteringen till de kriminella nätverken för att bryta våldsutvecklingen.
Lena Häggberg håller med.

– Det finns ett antal unga som vi är mycket bekymrade för, konstaterar hon.

Tvingas spara

Norra Botkyrka pekas ut av polisen som ett särskilt utsatt område. Här har polisen fått extra resurser för att öka takten mot den organiserade brottsligheten.

Men kommunala verksamheter, som socialtjänst och skola, nås inte av motsvarande förstärkningar. Tvärtom. Skolorna i Botkyrka står inför nedskärningar.

Under året har kommunens utbildningsförvaltning ett effektiviseringskrav på 55,1 miljoner kronor.

– Vi har fått skära ned på den personal som funnits utanför lektionssalarna och som kunnat fånga upp elever, säger Häggberg.

En kurator på 400 elever räcker inte, konstaterar hon. Till höstterminen har två av tre lärarassistenter försvunnit till följd av nedskärningarna.

– Vi har inte tillräckligt med personal som har tid och kompetens för att klara det förebyggande arbetet mot kriminalitet. Utifrån budget finns ingen möjlighet att anställa och jag är bekymrad för arbetsbelastningen för de som är kvar.

Såväl polis som skola skriver orosanmälningar till socialtjänsten, en kommunal myndighet som också går på knäna.

– Många gånger är vi oense, eller uppfattar olika, hur allvarlig situationen är. Samtidigt förstår vi att det finns ärenden som är än värre på deras skala, och att de måste prioritera utifrån sina resurser.

Utnyttjas av kriminella

Situationen i Botkyrka är inte unik. Liknande besparingskrav finns i många av landets kommuner.

I stadsdelen Angered i Göteborg har rektorn på Vättleskolan tvingats skära ned på en tredjedel av personalen under läsåret. Totalt handlar det om 19 tjänster. Såväl lärare som elevassistenter, socialpedagoger och fritidspersonal har försvunnit.

– Jag har personal kvar för att bemanna lektioner. Det är framförallt de med elevstödsfunktioner som kraftigt försvunnit, säger rektor Anders Ehlén.

På sikt är det förödande, konstaterar han.

– Färre elever kommer att lyckas. Och det är de elever som behöver extra stöd och motivering som drabbas hårdast.

På skolan finns en oro för att vissa elever utnyttjas av den organiserade brottsligheten, precis som i många andra utsatta områden.

– En del befinner sig i riskzonen som har med droghandeln att göra. Andra är fast i det som för två veckor sedan beskrevs som ett gängkrig i Angered, säger Ehlén.

Oro inför framtiden

Utvecklingen har gått åt fel håll de senaste två åren, anser han. Och han är orolig inför framtiden.

– De aviserade straffskärpningarna kommer att slå över på de yngre som inte är straffmyndiga. Vi ser hur 18-åringar skickar sina småbröder på ärenden. Det är ingen tillfällighet att 13-åringen gömmer droger under fönsterbrädan på skolan. Det är redan en realitet, tyvärr.

Skolan har en nolltolerans mot kriminalitet. Brott polisanmäls direkt, oavsett ålder.

– Det är viktigt att markera tydligt. Vi får också hjälp när vi behöver från socialtjänst och polis, vår samverkan fungerar bra. Det som behöver bli bättre är det förebyggande arbetet på skolan.

– Skolans attraktionskraft måste vara starkare än gängens brottsvinster, säger han.

– Därför är skolans mjuka värden viktiga, det sociala och relationsbyggande arbetet. Att bygga tillit. Inget är så kraftfullt som när föräldrar, elever och skola samverkar med varandra. Då vågar inte de destruktiva krafterna att ge sig på skolan.

Inga satsningar

Vättleskolan är en av 32 kommunala grundskolor i Göteborg som förra året gick med mer än två miljoner kronor i underskott. Sparkravet kommer från kommunledningen och handlar om att nå en budget i balans och att ta igen tidigare underskott.

– Det är en rektors dilemma, att med tilldelade medel utveckla verksamheten. Man kan laborera med olika organisationslösningar. Men här krävs uthållighet, inte kortisktiga åtgärder. Den ekonomiska hushållningen är oerhört svår för mig att förstå, säger Ehlén.

2019 aviserade regeringen för långsiktiga satsningar för att stärka upp socialtjänst och skola i utsatta områden, inom det så kallade 34-punktsprogrammet mot gängkriminaliteten. Men några sådana förstärkningar har ännu inte presenterats.

Rektor Lena Häggberg i Norsborg igen:

– Det måste till öronmärkta resursförstärkningar i såväl skola som socialtjänst. Annars riskerar vi att förlora barn och unga till kriminaliteten.