I Kenya inleddes 2017 ett försök där 6000 personer tilldelades en basinkomst under två respektive tolv års tid. Summan var inte mer än 75 cent om dagen, vilket dock visade sig vara tillräckligt för att deltagarna skulle känna sig mindre osäkra på huruvida de har råd med mat, samt underlätta för att starta egen verksamhet.

När pandemin bröt ut frågade sig forskarna bakom försöket hur tillgången till basinkomst påverkade individer och samhällen i svåra ekonomiska tider. I veckan offentliggjorde forskarna – som bland annat inkluderar nobelpristagaren och ekonomen Abhijit Banerjee – sin rapport och resultaten är uppmuntrande, skriver Vox. Både de som deltar i det tolv år långa försöket och de för vilka utbetalningarna upphörde efter två år rapporterade att de upplevde mindre hunger än vad kontrollgruppen uppgav. Dessa hushåll löpte också mindre risk för sjukdom, och sannolikheten för depression minskade.
Att flera av deltagarna haft möjlighet att starta företag gjorde dem också bättre förberedda för krisen, även om deras verksamhet drabbades av ekonomiskt bakslag.

Forskarna frågade sig också om basinkomst, och mer pengar att röra sig med, ökade den sociala interaktionen och därmed ökade risken för smittspridning i en situation som den coronaviruset gett upphov till. Man kunde dock inte finna belägg för några förändringar i beteendemönster. Det har riktats kritik mot att basinkomst används i akutsituationer för att det till exempel skulle öka efterfrågan på mat, som då skulle bli dyrare. Men inte heller för denna tes fann forskarna belägg, utan konstaterade att man istället åt bättre och mer lokalproducerat när transporter begränsades.