Kina har kommit överens med de argentinska myndigheterna om att satsa 33 miljarder svenska kronor på grisproduktion i landet. Men trots att det skulle innebära många nya jobb så protesterar allmänheten i Argentina.
Planen som myndigheterna kommit överens om går ut på att Kina investerar 3,5 miljarder dollar i att starta upp en omfattande grisproduktion i Argentina. Det skulle innebära en grisköttsexport värd 2,5 miljarder dollar årligen och omkring 9500 nya jobb, skriver The Guardian.
400 000 skrev på protestlistor
Men trots det har mer än 400 000 personer skrivit på totalt fem olika protestlistor mot planerna. Många miljöorganisationer menar att det finns flera risker med planerna, bland annat för nya pandemiutbrott.
”Man kan nästan säga att Kina outsourcar risken för en upprepning av sådana utbrott genom att flytta produktionen utomlands”, säger biolog Guillermo Folguera till The Guardian, och fortsätter: ”Grisgårdar producerar patogener, bakterier och virus som kan överföras från djur till människor”.
Bakgrunden till Kinas stora efterfrågan på griskött är spridningen av den afrikanska svinpesten, som drabbat Kina hårt. Omkring hälften av alla grisar i landet dog eller fick avlivas förra året och en majoritet av landets småbrukare drar sig nu för att investera i nya gårdar, enligt en undersökning.
Hårt drabbat av pandemin
Men i Argentina är opinionen emot denna investering, som skulle leda till uppskattningsvis 25 nya grisfarmar med 12500 suggor vardera. Landet har drabbats hårt av coronapandemin, och just det är en av anledningarna, uppger miljöförfattaren Soledad Barrut till The Guardian:
”Allmänhetens känslighet förstärks av coronapandemin, som bara råkar ha sitt ursprung i djurs smitta. Så det är inte förvånande, med tanke på hur storskaligt intensivt grisodling redan i allmänhetens sinne är förknippat med spridningen av sjukdomar, att så många förkastar idén. ”
Men enligt den argentinska miljöorganisationen FARN skulle detta troligtvis innebära en ökad avskogning av Gran Chaco – det största skogsområdet i Sydamerika efter Amazonas.
”Att generera tusentals nya jobb kan vara frestande, men sanningen är att vi inte vet vilka samhälls-, miljö- och hälsokostnader för närliggande distrikt och befolkningen i allmänhet som kommer att uppstå”, säger Maria Di Paola, ekonom på FARN till The Guardian.
