Den franska rockstjärneekonomen Thomas Piketty föreslår i sin senaste bok – den över tusen sidor tjocka Kapitalet och ideologin, uppföljaren till den över 700 sidor långa Kapitalet i det 21 århundradet – att alla franska medborgare borde få 120 000 euro, alltså ungefär 1,2 miljoner svenska kronor, när de fyller 25. Han kallar det ”arv åt alla”, och menar att en sådan reform oundvikligen skulle driva samhällsutvecklingen i en mer jämlik riktning. 

För i ett samhälle där ungefär hälften av invånarna inte ärver något som helst materiellt efter sina föräldrar medan ett fåtal ärver gigantiska förmögenheter, skapas onekligen genuint orättvisa förutsättningar mellan folk och folk. Och det på grund av något så slumpartat som vilken familj man råkar ha fötts in i. Inte ens den mest inbitna rojalist kan försöka påstå att arv är något man gjort sig förtjänt av. 

I en intervju i Dagens Nyheter berättar Piketty om sin förvåning och bestörtning över att just Sverige, som annars i alla fall tidigare varit ett av de mest jämlika länderna, och under ledning av Socialdemokraterna till råga på allt, har valt att avskaffa arvsskatten. Försvaret av avskaffandet har Piketty diskuterat med finansminister Magdalena Andersson (S), som enligt honom svarat att ”Sverige kan inte ha en skatt som bara leder till att rika människor flyttar utomlands.”

Huruvida det är en verklig risk, en överdriven spekulation eller ens ett korrekt citat vet nog ingen säkert, men vad vi vet är att en slopad arvsskatt leder till ökad ojämlikhet. För nedärvd rikedom ackumulerar mera rikedom, och nedärvd fattigdom minskar ditt rörelseutrymme, dina valmöjligheter, din frihet – för att inte tala om din möjlighet att misslyckas en gång och få chansen att lyckas igen. 

Vidare är det intressant att hela uttalandet om att höga skatter skulle leda till landsflykt bland de rika är byggt på förutsättningen att rika människor är egoistiska girigbukar som bara tänker på sig själva, sin förmögenhet, sin egen familj, och inte vill bidra till det gemensamma svenska samhället och inte känner någon lojalitet gentemot Sverige.

Hm. Man kanske kan säga att de bygger upp ett slags släktnätverk faktiskt. En klan kanske. Där barnen uppfostras till att ta över klanen, vars huvudsyfte till att ens vistas i Sverige är att tjäna stora pengar? 

Ja ja. Jag vet att det är viss skillnad på skatteplanering och gängkriminalitet. 
Men den underliggande premissen att di rike skulle ta sina förmögenheter och fly landet om Sverige återinförde arvsskatt är ju närmast att klassa som utpressning. Jag vet inte om Sverige har någon fastslagen policy om att inte förhandla med människor som aktivt försöker skada samhället, men tydligen backar de inte för att ge efter för dessa outtalade krav i alla fall. 

För hur man än vrider och vänder på det är ojämlikhet på ett samhälleligt plan skadligt, för alla, även om det kanske inte känns så när man sitter på toppen. Ur det perspektivet skulle ett arv till alla faktiskt vara till just alla.